Demesvård

Demensutredningarna har blivit bättre – men ännu är bristerna stora

Demensutredningarna har blivit bättre – men ännu är bristerna stora
Många dementa som bor kvar hemma får inte de insatser de skulle behöva, konstaterar Socialstyrelsen.

I en ny utvärdering om demensvården lyfter Socialstyrelsen behovet av att utveckla gränsöverskridande demensteam som i grunden föreslås bestå av en sjuksköterska från primärvården och en från kommunen.

I teamet bör även en arbetsterapeut ingå, liksom en biståndshandläggare från kommunen.

Jämfört med när Socialstyrelsen gjorde en liknande utredning om demensvården i Sverige 2014 erbjuds i dag fler personer en fullständig demensutredning, vilket ökar chanserna för att de ska få rätt diagnos och behandling.

Multiprofesionella team minskat

Samtidigt konstaterar myndigheten att flera försämringar skett. Exempelvis har andelen kommuner som har multiprofessionella demensteam minskat. Och i de team som finns är det ovanligt att personal från såväl landstinget som kommunen ingår.

– Det innebär att samverkan mellan landstingen och kommunerna kring vården av personer med demenssjukdom försämras vilket är oroväckande, säger Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen, i en kommentar till rapporten.

Knappt varannan kommun, 45 procent, har i dag ett demensteam. Mindre än var tionde kommun har ett demensteam där personal från landstinget ingår. Oftast saknas exempelvis tillgång till läkare, fysioterapeut, dietist, kurator och psykolog i teamen.

Något färre demenssjuksköterskor

I två tredjedelar av kommunerna finns det en eller flera demenssjuksköterskor. Men jämfört med 2013 har andelen minskat något, från 69 till 65 procent.

Socialstyrelsen bedömning är att det finns ett behov av fortsatta insatser för att öka kunskapen om utredning, diagnos och uppföljning inom primärvården, särskilt i landsting som har många ofullständiga demensutredningar och där det inte finns demenssjuksköterskor.

Årligen insjuknar över 20 000 personer i Sverige i en demenssjukdom. Totalt finns det i dag mellan 130 000 och 150 000 individer som fått diagnosen demens. Vid seklets mitt räknar man med att dubbelt så många personer kommer att ha en demenssjukdom.

Förskrivningen av antipsykosmedel ökat

Under ett antal år har förskrivningen av antipsykotiska läkemedel minskat till personer med demens. Men nu konstaterar Socialstyrelsen att dessa läkemedel till personer med demens börjat öka igen. Men de regionala skillnaderna är stora. Andelen personer i särskilda boenden som behandlas med antipsykosmedel varierar kraftigt, från 7 procent i Västmanland till 17 procent i Norrbotten.

Fler än hälften av dem som har en demenssjukdom bor hemma och är beroende av hemtjänst. Enligt Socialstyrelsen finns det dock stora brister vad gäller tillgång till handledning för hemtjänstpersonal.

Socialstyrelsen pekar ut flera områden inom demensvården som måste förbättras:

  • Uppföljningen av patienter med demens måste bli bättre.
  • Mer dagverksamhet behövs.
  • Anhöriga behöver få mer stöd.
  • Det behövs en jämnare förskrivning av demensläkemedel.
  • Särskilda behov hos personer från andra länder med demens bör uppmärksammas mer.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida