Amnesty kräver sjukvård till utsatta EU-medborgare
De sover i tält eller i tillfälliga skjul och sitter ute i kylan om dagarna. EU-medborgare som varit här längre än tre månader får hälsoproblem, men har inte rätt till subventionerad sjukvård. Det vill Amnesty International ändra på.
Siffran är osäker, men svenska myndigheter uppskattar att 4 700 personer som kallas ”utsatta EU-medborgare” vistas i Sverige. En ny rapport från Amnesty International visar att de hamnar i ett socialt och juridiskt hålrum – utan rättigheter men med behov av både tak över huvudet och sjukvård.
EU-medborgarna, som av svenska myndigheter kallas utsatta, är i huvudsak romer. Den fria rörligheten ger dem rätt att stanna i tre månader, men de flesta som har intervjuats i Amnestys undersökning har varit här i två år.
Tar inte sitt ansvar
– Den här gruppen faller utanför alla sociala skyddsnät och Sverige blundar för sitt människorättsansvar. De mänskliga rättigheterna omfattar alla som befinner sig inom en stats territorium – inte bara dess medborgare, säger Joanna Westeson, ansvarig för diskrimineringsfrågor på Amnesty i Sverige och huvudförfattare till rapporten.
Rapporten är starkt kritisk till att myndigheterna inte tar sitt ansvar. Samtliga 58 djupintervjuer som gjorts visar en stor utsatthet – både i Sverige och i hemlandet. De som har lämnat Rumänien har gjort det för att de inte har någon möjlighet att försörja sina familjer i hemlandet. Pengarna de får genom att tigga eller samla pantflaskor bidrar åtminstone till att barnen kan äta sig mätta och skolböcker och rena kläder, skriver Amnesty.
Avstår från att söka vård
I sin rapport pekar människorättsorganisationen på att papperslösa i Sverige sedan 2013 har rätt till subventionerad sjukvård som ”inte kan anstå” – vilket innebär akutvård, mödravård, vård av nyfödda, abort och preventivmedelsrådgivning. Den lagstiftningen omfattar dock inte ”utsatta EU-medborgare” och, enligt rapporten, leder det ofta till enorma sjukhusräkningar. Många avstår därför från att söka vård för mindre åkommor, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem.
Rapporten har fyra rättighetsområden i fokus: rätten till bostad, rätten till vatten och sanitet, rätten till subventionerad vård och rätten att slippa polistrakasserier. Rekommendationen till Sveriges kommuner och landsting är att människor i den här gruppen ska ha tillgång till subventionerad sjukvård och tillgång till rent vatten och toaletter.