Logopeden Patricia Hägglund vid Umeå universitet visar i sin avhandling att sväljsvårigheter förekommer hos nästan två av tre äldre. I en delstudie undersöktes 391 äldre på korttidsboenden.

–  Det visar hur viktigt det är att uppmärksamma sväljsvårigheter och även dålig munhälsa hos äldre på boenden. Båda är en hälsorisk och ger en kraftig försämring av livskvaliteten, säger hon.

Tecken på sväljsvårigheter, dysfagi, är att mat kommer i vrångstrupen, känslan att mat fastnar i halsen, hosta vid måltid eller svårigheter med att hantera maten i munnen.

Hjälpta av en munskärm

Patricia Hägglunds studie visar att för många äldre går det att påverka sväljfunktionen genom att träna muskulaturen i munnen och svalget. I studien har äldre tränat sväljfunktionen med hjälp av en så kallad munskärm.

Träningen innebär att de några gånger per dag sätter en munskärm framför tänderna, innanför läpparna. Sedan drar man munskärmen framåt och håller samtidigt emot med läpparna. Det aktiverar musklerna i munhålan och svalget.

– Det gav avsevärt bättre sväljningseffektivitet. De äldre fick också en ökad säkerhet, då färre tecken på aspiration sågs efter behandling. Det tyder på att mat och dryck inte åkte ned i luftvägarna lika mycket - vilket kan orsaka lunginflammation.

Träning med munskärm förekommer redan i dag, men det finns inte mycket forskning på området. Det finns dock studier med patienter som fått en stroke som visat lovande resultat.

– Vi har tagit det vidare för att se om det går att förbättra sväljförmåga hos äldre med olika diagnoser. En av delstudierna visar att de får avsevärt bättre funktion jämfört med jämförelsegruppen som fick rutinvård.

Lovande behandlingsmetod

De 116 deltagarna som deltagit i den studien bodde på korttidsboenden i fem regioner i Sverige. De tränade i fem veckor tre gånger per dag. Varje träningssekvens var 30 sekunder.

– Det är en kort insats, men den hinner stimulera muskulaturen i munnen och svalget. Det här är en lovande behandlingsmetod, säger Patricia Hägglund.

Personer med sväljsvårigheter riskerar att drabbas av undernäring och lunginflammation. Om även munhälsan är dålig ökar risken. Då följer fler bakterier från munhålan med mat, dryck och saliv ned i lungorna.

Vårdfokus har i tidigare artiklar rapporterat att dålig munhälsa ökar risken även för flera andra sjukdomar.

Läs mer: Sjuk mun fara för hela kroppen 

Patricia Hägglund lyfter också fram att sväljsvårigheter är ett socialt handikapp då det är svårt att delta i måltider för den som inte kan svälja, eller drabbas av hostattacker när maten hamnar i fel strupe.

Patricia Hägglund disputerar med sin avhandling vid Umeå universitet nästa vecka. I avhandlingen rekommenderas också att en bedömning av sväljsvårigheter ska ingå i vårdprogram inom äldrevården, vilket det inte gör idag.