Vädjar till regeringen: Gör det enklare att spåra implantat
Giftiga bröstimplantat och farliga höftproteser är några exempel på vårdskador som upptäcks för sent eftersom det saknas system för att snabbt identifiera dåliga och farliga implantat. Nu vädjar ortopeder till socialministern att ta tag i problemet.
– Varenda butik använder streckkoder för att hålla koll på sina varor. Då känns det helt uppåt väggarna att vi inom sjukvården, där vi hanterar implantat och förbrukningsmaterial för miljarder, nästan inte har någon koll alls.
Så sa sjuksköterskan och verksamhetsutvecklaren Peter Johansson vid ortopedkliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå när Vårdfokus intervjuade honom för lite drygt ett år sedan. Rubriken löd: Operationssjuksköterskor trötta på manuella koder.
Vill se regeringsdirektiv
På debattplats i Svenska Dagbladet vädjar nu Peter Johansson tillsammans med ett antal ortopeder till socialminister Lena Hallengren att ta fram ett regeringsdirektiv som gör det enklare att spåra kirurgiska implantat.
Alla kirurgiska implantat har numera enligt en EU-lag en unik kod som identifierar modell, storlek, bäst-före-datum, tillverkningsdag med mera. Men vården använder inte koderna fullt ut; de upphör att gälla vid sjukhusens varumottagning, skriver de.
I stället skriver personalen av informationen otaliga gånger manuellt i journaler och planeringssystem. Klisterlappar med viktig information skannas in som bilder som inte går att analysera.
Läkemedel spåras lätt
När det gäller läkemedel registreras varje recept så att sjukvården löpande kan upptäcka biverkningar. Det går inte när det gäller kirurgiska implantat.
Svensk ortopedisk förening och region Västerbotten driver frågan sedan flera år i projektet ”Sätta streck”. Men det kommunala självstyret försvårar för regionerna att komma överens, enligt debattörerna som därför vill att regeringen tar tag i frågan.