Utredda fall

Kritiseras för bältesläggning vid injektion

Att lägga en patient i bälte för att kunna ge en injektion med förebyggande medicin är inte förenligt med lagen om tvångsvård, menar Inspektionen för vård och omsorg.

Det var i samband med en inspektion av långtidsavskilda patienter på en större psykiatrisk klinik som det kom fram att en patient hade lagts i bälte för att personalen skulle kunna ge en depåinjektion. Läkemedel i depåform utsöndras långsamt i kroppen och används bland annat inom psykiatrin för att administrera neuroleptika i förebyggande syfte.

Endast i särskilda fall

Patienten i det aktuella fallet hade själv gjort klart för personalen att det skulle sluta med våld om hen inte hölls fastspänd under injektionen och chefsläkaren beslutade då om bältesläggning.

Men Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, anser att det är svårt att hitta lagstöd för åtgärden eftersom bältesläggning endast får användas om patienten riskerar att skada sig själv eller andra och om situationen inte kan lösas på annat sätt.

Fick inte använda telefon

Myndigheten riktar även kritik mot att en annan patient inte fick ringa ett telefonsamtal, trots att det saknades ett formellt beslut om inskränkningar i patientens rätt till att använda elektroniska kommunikationsmedel.

I övrigt menar Ivo att avdelningen gjort korrekta bedömningar kring besluten om att isolera patienter och att det skett enligt lagen om tvångsvård, LPT.

Nya arbetssätt

Ivo har i tidigare ärenden på samma klinik påpekat vikten av att vården av svårt sjuka patienter ständigt utvecklas och förbättras. I dag har personalen ett nytt arbetssätt med teamkonferenser, där patienten deltar i högre grad än tidigare. Samtidigt uppgav flera patienter till Ivo att de inte kände sig delaktiga i sin egen vård.

Kliniken har också startat en arbetsgrupp som ska arbeta med livskvalitet för långtidsavskilda patienter. Ivo planerar att följa upp vården av de patienter som hålls isolerade en längre tid, enligt beslutet.

Diarienummer hos Ivo: 8.5-12899/2018-11

Lagen om tvångsvård

  • Det finns patienter inom psykatiatrin som är särskilt svårbehandlade. Det kan handla om personer som är dokumenterat farliga för andra och där det är det inte finns andra alternativ än tvångsvård, till exempel i form av isolering från andra patienter.
  • Ett beslut om avskildhet gäller högst i åtta timmar och måste sedan omprövas. Endast i synnerligen särskilda fall får det handla mer om några dagar.

 Fakta: Ivo

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida