De välkomnar satsningen på särskilt yrkesskickliga

På enheten för klinisk patologi i Malmö tycker flertalet av biomedicinska analytikerna att satsningen på särskilt yrkesskickliga är helt i linje med vad som behövs. De vill att erfarenhet och kompetens ska löna sig.

Skånes universitetssjukhus i Malmö. Det är vår i luften, 22 grader varmt och inte ens en månad kvar fram till att semestrarna drar igång på allvar. Men inne i den stora gula tegelbyggnaden på Jan Waldenströms gata 59 pågår arbetet som vanligt.

Här, på enheten för klinisk patologi, arbetar ett 30-tal biomedicinska analytiker med att preparera biopsier så att det blir möjligt att studera dem i mikroskop. Analysen är ofta direkt avgörande för vilken behandling patienten ska få.

Vid utskärningsplats nummer 3 sitter Walid Jabbar. Med hjälp av en skalpell skär han försiktigt ut ytterst små vävnadsbitar av ett hudprov som tagits från en patients panna. Den som tagit provet vill veta om det är skivepitelcancer. Mitt emot honom sitter Vida Sanati som sköter registreringen i datorn och skriver ut de klossar som hudbitarna ska läggas i innan de placeras i formalin.

Skiljer inte mycket i lön

Walid Jabbar har arbetat som biomedicinsk analytiker i 7 år. Han är också samordnare på arbetsplatsen. Vida Sanati har varit i yrket i 22 år. Ändå skiljer det inte mer än 2 000 kronor i lön mellan dem.

– Det är inte rättvist. Men Walid kom in med en relativt hög lön medan jag fick en mycket lägre ingångslön när jag en gång i tiden började, säger Vida Sanati som menar att om man en gång halkat efter lönemässigt är det nästan omöjligt att ta igen det senare.

När Vårdfokus besöker patologen i Malmö har det gått fyra dagar, inklusive en helg, sedan Vårdförbundet blev överens med Sveriges kommuner och landsting och Sobona om ett nytt centralt kollektivavtal.

Läs också: ”Avtalet verkar väldigt diffust”

Gillar satsningen på yrkesskickliga

Det som de biomedicinska analytikerna tycker bäst om är satsningen på särskilt yrkesskickliga. Vårdförbundets mål är att de inom en treårsperiod ska har fått sin lön höjd med minst 10 000 kronor i månaden.

– Jag tycker det var bra att Vårdförbundet hade så högt ställda krav den här gången. Jag säger inte att nyexaminerade inte ska ha bra ingångslöner. Men det har funnits ett glastak som gjort att vi aldrig kommit vidare. Det här är en chans för oss som har jobbat väldigt länge och har mycket erfarenhet, säger Annette Järrebring Olsson.

Flera av hennes kolleger nickar och hummar instämmande.

– Framför allt de med lång erfarenhet, som är jätteduktiga i sitt jobb men som inte har en massa extra arbetsuppgifter, hamnar alltid lågt. Det här ger dem en chans att komma upp i lön, säger Maria Nilsson.

Tycker kravet är orimligt

Av dem som Vårdfokus pratar med är det bara Walid Jabbar som har invändningar mot 10 000-kronorsmålet.

– Det är ett orimligt krav. Det skulle innebära en löneförhöjning på 3 300 kronor per år i tre år. Vem kommer att få det? Var ska pengarna komma från?

Om det skulle lyckas tror jag att det kommer att skapas ett A- och ett B-lag på arbetsplatsen. Om någon kollega plötsligt skulle få 5 000 kronor mer i lön och inte jag så skulle jag självklart reagera.

Fredrick Haglund är förtroendevald för Vårdförbundet på arbetsplatsen. Av dem vi pratar med är han yngst, med bara två år i yrket.

Han tror att satsningen på särskilt yrkesskickliga i kombination med införandet av en karriärmodell kan få fler att stanna kvar på arbetsplatsen.

Flera slutat på grund av lönen

Han berättar att flera som kommit långt i sin yrkeskarriär slutat på patologen för att de inte tyckte att de fick tillräckligt mycket betalt för det arbete de utförde. Med det nya avtalet, som är tänkt att premiera de erfarna och mest kompetenta medarbetarna, tror han att det blir lättare för arbetsgivaren att behålla folk.

– Jag tror det blir lättare att behålla kompetensen, absolut. Själv är jag nyfiken på det här med att införa någon form av karriärmodell. Det ska bli spännande att se vad det kan innebära för oss.