En man med kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom, sökte först akut vård på Karolinska universitetssjukhuset för sina andningsbesvär. Han bedömdes ha försämrats i sjukdomen och även fått lunginflammation.

Han skrevs in på mava, medicinsk akutsjukvårdsavdelning, och ordinerades antibiotika och fick ett dränage av lungsäcken. Mannen fick sedan diagnosen lungcancer, och sjukdomen visade sig spridd till levern med metastaser.

Fick syrgas

Efter en tumörkonferens beslutades att tumörerna inte kunde behandlas. Remiss skrevs i stället till palliativ vård. Mannen fick syrgas och hjälp av fysioterapeut för slemmobilisering.

När tredje veckan av vårdtiden påbörjats skrevs patienten ut från vårdavdelningen till lättvårdsavdelningen, som hörde till geriatriken, i väntan på att få en plats inom en palliativ vårdenhet.

Lättvårdsavdelningen var en tillfällig lösning under sommaren 2018 i syfte att ta hand om de patienter som var utskrivningsklara. Palliativ vård ingick inte i lättvårdsavdelningens uppdrag.

Avled efter tre dagar

Men mannen lades ändå in där, med beslutet att bemanna upp avdelningen med extra sjuksköterskor och att mava skulle fungera som ”bakavdelning”. Mannen övervakades inte längre med monitorering, som på mava. När han försämrades sattes syrgasbehandling in.

Efter tre dagar på lättvårdsavdelningen avled den kol- och cancersjuke mannen.

Nu, drygt ett år efter händelsen, lex Maria-anmäler sjukhuset vården till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Först gjordes en händelseanalys, som kom fram till att ingen vårdskada eller risk för vårdskada hade inträffat.

Otydlig organisation

Men utredningen väckte frågor som rörde den otydliga organisationen, ansvarsfördelningen och beslutsgången. Händelseanalysen kompletterades med en medicinsk bedömning från mava. Där kommer det fram att det fanns olika tolkningar av begreppen ”best supportive care”, ”palliativ vård” och ”vård i livets slutskede”, vilket lett till olika intensitet i omvårdnadsåtgärderna.

Det framkommer att när patienten skrevs ut från mava till lättvårdsavdelningen saknades gemensamma rutiner helt. Möjligheten till övervakning av patientens andning var sämre. I den utredningen bedömdes att det inneburit en risk för allvarlig vårdskada.

Analysen visade brister i hur beslut fattats om övertagning av patienten, att avsteg gjorts från riktlinjerna för lättvårdsavdelningen, att det varit otydligt och gjorts tolkningar kring vilket skede av palliation patienten var i. De medicinska insatserna som gjorts under första delen av vårdtillfället, på mava, var i en annan omfattning på lättvårdsavdelningen.

Bidragit till tid för dödsfall

Den övergripande bedömningen som chefläkaren gjort är att patienten har avlidit som en följd av sin spridda cancersjukdom. Men chefläkaren konstaterar också att det inte kan uteslutas att handläggningen och den lägre intensiteten av vård har bidragit till tidpunkten för dödsfallet. Dessutom skriver chefläkaren att risk för allvarlig vårdskada är inbyggt i otydliga och löst kopplade rutiner, otydlig ansvarsfördelning och delat ansvar för vården.

Karolinska universitetssjukhuset redovisar i sin lex Maria-anmälan de åtgärder som sjukhuset redan vidtagit:

  • Lättvårdsavdelningen har utvärderats och avslutats. Ingen lättvårdsavdelning öppnades sommaren 2019 eller planeras framöver.
  • Sjukhuset ser över säkra överlämningar, till exempel i form av checklista.
  • Ett sjukhusövergripande arbete med rutiner för remisser pågår.
  • Förslag finns om sjukhusövergripande utbildning i palliativ vård.