Fack sida vid sida för bättre välfärd

Ständiga nedskärningar drabbar både patienter, äldre, funktionshindrade, skolelever och personal. Nu får det vara nog, menar facken, som gått ihop med privatpersoner och patientföreträdare. De kräver att riksdag och regering säkrar välfärden.

Regeringen har räknat ut att om välfärden ska kunna behålla samma standard som idag fattas 90 miljarder år 2026. Den siffran har fått privatpersoner, fackföreningar och företrädare för funktionshindrade i Umeå att känna stor oro. Tillsammans har de bildat det politiskt och religiöst obundna nätverket Välfärd i Umeå som kommer att arrangera en manifestation den 25 januari i staden.

De ständiga nedskärningarna i vård, omsorg och skola oroar medlemmarna.

– Nu får det räcka. Nu samlar vi krafter för en välfärd som omfattar alla. Vi kräver att riksdag och regering säkerställer att regioner och kommuner klarar sitt uppdrag, det säger Jenny Olsson, ordförande i Vårdförbundet Västerbotten.

Vara rädd om välfärden

Hon menar att Sverige måste vara rädd om den välfärd som byggts upp och många tar för självklart att den ska finnas kvar.

– Nedskärningarna och pressen på de anställda kan inte fortsätta. Det är hög tid för oss att sätta ned foten tillsammans. Vi förväntar oss i Sverige att välfärden bara ska fungera. Men om pressen bara ökar, vem ska då orka vårda eller undervisa ett helt yrkesliv? Vi är på bristningsgränsen, och nu räcker det.

Sex fackförbund, som representerar olika yrken inom välfärden arbetar tillsammans. Det är Vårdförbundet, Kommunal, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Vision och Akademikerförbundet SSR.

– Det känns stort att vi är sex olika fackförbund som enats. Vi träffas och planerar. Vi får styrka av varandra i vårt fackliga arbete, säger Jenny Olsson.

Bro får kosta mer

Hon är fly förbannad över att det satsas för lite på yrkesgrupperna inom offentlig sektor.

– Mycket som byggs i vår stad blir dyrare än beräknat och då övertrasserar man bara budgeten. En bro blev betydligt dyrare utan att det blev större diskussioner kring det. Från en budget på 46 miljoner kronor till en slutnota 156 miljoner kronor. Om det behövs mer vård, skola och omsorg, då måste det få kosta. Nu är det dags att satsa pengar på välfärden.

Regeringen beräknar att fram till 2026 behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden och 75 vårdcentraler i Sverige. Samtidigt behöver 80 000 personer anställas i vård och omsorg.

Dåligt löneutfall

I Västerbotten är skattesatserna redan förhållandevis höga, regionen går back omkring en halv miljard och flera av kommunernas ekonomi är dålig. Det görs redan nedskärningar, som bland annat märkts på att löneutfallet för Vårdförbundets grupper det senaste året, var bland de sämsta i landet.

– Riksdag och regering måste nu säkerställa att kommuner och landsting klarar sitt uppdrag. Vi behöver alla välfärden från att vi föds tills vi dör. Vi som jobbar i välfärden, från sjukvård till skolor, sätter ned foten nu. Vi är på bristningsgränsen.

Bland fackförbund, privatpersoner och politiker utanför sina partier, märks också Funktionrätt Umeå i nätverket. De representerar personer med funktionshinder eller sjukdom från 23 organisationer.

– Vi kliver på manifestationen för att det idag inte finns pengar till den välfärd som våra medlemmar behöver för att klara vardagen. En frisk, heltidsarbetande 30-åring kanske inte känner av nedskärningarna, men det gör vi som behöver omsorg, vård, skola, färdtjänst eller hemtjänst.

Drabbar funktionshindrade

Hon menar att nedskärningar och avgiftshöjningar slår hårt bland medlemmarna.

– Gränsen för högkostnadsskydd höjs vad gäller allt från sjukresor, medicin och rehab. Bland våra medlemmar har många inte kunnat jobba, vissa bara deltid, och de har inga höga inkomster, säger Christin Broman, ordförande för Funktionsrätt Umeå.

Hon är helt enig med Vårdförbundet om att riksdag och regering nu måste se till att kommuner och regioner kan leverera den välfärd de har som uppdrag att ge.

– Vi vill nu se att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för välfärden. Vi får hela tiden höra från de politiska nämnderna lokalt att de har ett underkott och att det ser ännu sämre ut nästa år. Det måste få ett slut, säger Christin Broman.

Flera lokala politiker deltar i manifestationen på Rådhustorget som privatpersoner, utanför sitt partiarbete.