Nu blir barnkonventionen, såsom FN skrivit den, svensk lag. Den inleds kraftfullt med andra och tredje artikeln som slår fast att inget barn får diskrimineras och att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Barnsjuksköterskeföreningen jublar över den nya lagen.

– Vi säger äntligen, en viktig lag. Lagen kan vara stödjande och förstärkande av barnens egen talan i frågor som rör deras egen hälsa, vård och behandling, säger Helena Wigert, ordförande i Riksföreningen för barnsjuksköterskor.

Sverige ratificerade – förband sig att följa – barnkonventionen redan 1990, som ett av de första länderna i världen. Från första januari i år är barnkonventionens första 42 artiklar, de så kallade rättighetsartiklarna, dessutom svensk lag.

Helena Wigert tror att barnsjuksköterskor nu ännu tydligare kommer att kunna luta sig mot barnkonventionen när de värnar om barn i vården.

Omdiskuterad lag

Alla är rörande överens om att det är bra att barns rättigheter hamnar i strålkastarljuset. Men den nya lagen har också blivit omdiskuterad. Vissa remissinstanser var kritiska till att konventionens breda formuleringar skulle bli lag, då de kan te sig vaga och svårtolkade.

Helena Wigert poängterar att det behövs förändringar för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionen. På önskelistan står utbildning om lagen för vårdpersonal, från barnhälsovården till ungdomspsykiatrin, information till barn och deras familjer och att vården ser över sin organisation, inte minst behovet av sjuksköterskor och barnsjuksköterskor.

Barnets bästa svårtolkat

Inger Kristensson Hallström är professor i omvårdnad i Lund och har forskat om barnsjukvård i 20 år. Hon frågar sig hur skrivningen om ”barnets bästa” (artikel 3) ska avgöras i konkreta vårdsituationer.

– Jag är bekymrad över hur lagen ska tolkas. Barns rättigheter i vården är redan ganska tydliga i patientlagen. Problemet har varit att innehållet i den inte fördes ut tillräckligt i klinik. Personalen känner inte till den tillräckligt. Nu får det inte bli likadant med barnkonventionen, säger hon.

Barnets bästa kan krocka med barnets vilja och förmåga att bedöma vad som kan ge bättring på sikt. Det kan vara en medicinsk behandling som barnet tidigare tappat orken och mått illa av och nu protesterar mot. Eller en besvärlig såromläggning.

Barnkonventionen kräver att barnen får information som de förstår, får säga sin mening, blir hörda och respekterade.

– Det här kan vara svårt. Barnets bästa handlar inte alltid om att fråga vad de vill, det är ett missförstånd. Det handlar om att alltid involvera barnet och hitta lösningar som är bra för barnet, säger Inger Kristensson Hallström.

Behövs nya rutiner

Martin Price har arbetat med barnrättsfrågor i 20 år, nu på föreningen Barnombudet i Uppsala län. Han menar att barns rättigheter i vården redan är tydliga i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och patientdatalagen.

– Många tror att barnkonventionen som lag kommer att förändra en sjuksköterskas arbete. Det blir nog inte så konkret. Däremot bör rutiner förändras för att beakta barns rätt till exempelvis information och delaktighet, säger han.

Lagen kan också komma att få betydelse när ett vårdärende granskas av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

– Framför allt tror jag att arbetet med att få barn att begripa vad som händer i samband med deras vård kommer att stärkas. Förberedelser med material med bilder kan behövas, och att barnet får enskilda samtal med sin läkare eller sjuksköterska, säger Martin Price.

Han poängterar också hur barnkonventionen beskriver föräldrarnas stora ansvar för barnen. Han vill se ett bättre samarbete mellan vården och familjer med sjuka barn.

– Det finns familjer med mindre resurser som kanske inte klarar barnets egenvård eller uteblir från vårdbesök. De barnen har rätt till lika bra vård. Om föräldrarna brister behöver vårdpersonal reagera och ge stöd, säger Martin Price.

Störst betydelse i rättsväsendet

Den nya lagen, som också kallas barnrättslagen, väntas få störst betydelse i rättsväsendet, där andra svenska lagar tidigare kunnat väga tyngre än barnkonventionen.

Nu är barnkonventionen på samma nivå som andra svenska lagar, berättar Karin Sjömilla Fagerholm, jurist på Barnombudsmannen.

Blir det lagkrockar har domstolar rättsliga principer som vägledning. Högsta Domstolen har avgjort att mänskliga rättigheter, som barnkonventionen, ska väga tungt. Å andra sidan finns principen att speciallagar, som hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och utlänningslagen, ska väga tyngre än mer generellt formulerade lagar, som barnkonventionen.

– Vad gäller hälso- och sjukvård tror jag konflikter med andra lagar blir mycket sällsynta, säger Karin Sjömilla Fagerholm.