‒ Jag är ute med alla som ingår i teamet och handleder dem på plats. Vi pratar om risker i olika situationer, hur och när skyddskläder ska användas, hur de ska tas på och tas av. Sen kan de förstås alltid ringa mig när som helst om de har frågor, säger Annika Löf.

Stöd som ger trygghet

Det var i slutet av april som Göteborgs stad startade särskilda hemtjänstteam som går hem till brukare som antingen har konstaterad eller misstänkt smitta med covid-19. Det finns tio specialistteam, ett i varje stadsdel. I teamen arbetar undersköterskor med stöd av en sjuksköterska som säkerställer att undersköterskorna får den information och handledning de behöver för att känna sig trygga. Hur stora teamen är beror på hur många fall som finns.

I stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo ingår sju personer i teamet. Just nu finns sju smittade eller misstänkta fall.

‒ Jag tror det är en jättebra modell att ha särskilda team. Det är en trygghet för dem som vi kommer hem till och deras anhöriga. Dessutom får vi en högre kompetens hos den här personalen som vi kommer ha nytta av i framtiden också, säger Annika Löf.

Basala hygienrutiner

Hon är anställd som vårdlärare i stadsdelen och arbetar även i vanliga fall med att kompetensinsatser och utbildning för vård- och omsorgspersonal. De senaste månaderna har hon, förutom att stötta covidteamet och hemtjänstpersonalen, också varit ute på många äldreboenden och pratat om skyddsutrustning och basala hygienrutiner.

‒ Det handlar om basal kunskap, till exempel hur vi använder handskar. Det förekommer att personal tar på handskar direkt när de kommer hem till en vårdtagare. Då får vi prata om i vilka situationer vi ska använda handskar och i vilka vi inte bör göra det, säger Annika Löf.

Frågor om skyddsutrustning

Många frågor gäller skyddsutrustningen. Enligt reglerna i Göteborgs stad ska skyddsutrustningen vid covid-19 bestå av heltäckande visir, plastförkläde och skyddshandskar. När det finns risk för att visiret inte täcker munnen och vid särskilda insatser ska man även använda munskydd. Nyligen beslutades också att visir kan användas även hos personer som inte har covid-19, när man är närmare än en meter, för att öka säkerheten.

‒ I början av pandemin var det mycket mer frågor och oro kring skyddsutrustningen och personalen undrade varför de inte skulle ha samma skydd som personalen som vårdar covidsjuka på iva. Jag har många gånger fått förklara att coronaviruset är en dropp- och kontaktsmitta och att vi inte har samma vårdsituation hos oss som på iva där insatserna gör att det bildas aerosoler, små droppar som kan sprida smitta.

Viktigt med riskbedömning

Annika Löf påpekar att det är viktigt att alltid göra riskbedömningar vid alla insatser, helst tillsammans med chef och skyddsombud.

‒ Vad gäller hemma hos den här personen? Vad ska vi ta med oss, vad ska vi tänka på, hur ska vi jobba? Det och andra frågor måste vi hela tiden ställa och sedan uppgradera eller nedgradera riskbedömningen när situationen förändras, säger hon.

I början av pandemin var allt mycket mer osäkert, inte bara kunskapsmässigt utan också för att det var brist på skyddsutrustning.

Läget har blivit bättre

‒ Förråden tog snabbt slut och det var svårt att beställa det som behövdes. Det fanns inte tillräckligt och vi fick till exempel tillverka egna visir. Nu är läget mycket bättre och vi har det vi behöver. Allt nytt material har vi skickat för test så vi vet att det vi använder är säkert. Det har nog också gjort att alla har blivit lite lugnare.

Det var heller inte svårt att rekrytera undersköterskor till covidteamen. Annika Löf tror att många ser det som spännande och intressant att få arbeta under en pandemi och ett sätt att höja sin kompetens.

‒ De får ju mycket utbildning och handledning och vi kan gå igenom allting väldigt noga, allt ifrån hur riskbedömningar görs och hur de ska tänka i olika situationer till hur de ska använda handskar och ta av och på skyddskläder. De som jag har träffat har varit väldigt positiva och tycker att det här är roligt.