Specialisering

Marcelo fixade sin egen utbildning till röntgenspecialist

Marcelo fixade sin egen utbildning till röntgenspecialist
Marcelo Martins fick göra mycket av studierna på fritiden. Foto: John Sandlund/CMIV

Många hoppas att det ska införas en reglerad vidareutbildning för röntgensjuksköterskor. Den som inte orkar vänta kan göra som Marcelo Martins och sätta ihop en magisterexamen vid Linköpings universitet.

Hösten 2017 startade Linköpings universitet en serie fristående kurser i radiografi på avancerad nivå med magnetkamera som huvudområde. Kurserna på 7,5 högskolepoäng, samt uppsatskurserna på 15 respektive 30 högskolepoäng, läses på distans och kan sättas ihop till en magisterexamen och masterexamen för den som vill.

Linköpings universitet inspirerades av Vårdförbundets förslag till specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Men planerna på en specialistutbildning har fastnat i ett slags limbo av statliga utredningar. Om eller när den blir verklighet vet ingen i dag.

Samtidigt finns det ett tydligt sug efter att få specialisera sig. Utbildningssatsningen har de första åren lockat många röntgensjuksköterskor från hela landet. Även biomedicinska analytiker och fysioterapeuter har gått de grundläggande kurserna.

Nils Dahlström, universitetslektor.
Nils Dahlström, universitetslektor. Foto: Linköpings universitet

— Radiologi är ett fält som växer fort, både vad gäller mängden undersökningar men också vad som är möjligt att göra rent tekniskt. Det finns ett jättestort behov av välutbildade röntgensjuksköterskor, som gör karriär både kliniskt och akademiskt, och som kan överföra ny kunskap till vården, säger Nils Dahlström, universitetslektor.

Fick lösa verkliga problem

En av de första att plocka ihop kurser till en masterexamen är röntgensjuksköterskan Marcelo Martins. Han är anställd av Region Östergötland men placerad på Center for medical image science and visualization, CMIV, vid Linköpings universitet.

På CMIV används MR-kamerorna främst till forskning, men även till klinisk vård. Det är en arbetsplats där det är extra viktigt att ha koll på nya tekniker och metoder. Marcelo Martins tycker att det bästa med universitetskurserna var att studenterna delades in i smågrupper och gemensamt fick lösa verkliga problem.

— Det vi kom fram till har varit till praktisk nytta på våra arbetsplatser, men det har också gett en djupare kunskap om hur allt hänger ihop. Jag har lärt mig att justera och optimera olika undersökningsprotokoll, exempelvis om bildtagningen behöver gå snabbare eller bildkvaliteten förbättras — hur man kan lyfta det ena utan att tappa för mycket av det andra, säger Marcelo Martins.

”Nu när jag är klar får jag inte något lönepåslag.”

Marcelo Martins, röntgensjuksköterska

Den fördjupade kunskapen kom även till nytta när neurokirurgiska kliniken köpte in en ny MR-kamera för bland annat intraoperativt bruk, där Marcelo Martins har modalitetsansvar. Eftersom kontrakten med leverantörerna sträcker sig över flera år gäller det att ställa rätt frågor vid upphandlingen för att få den maskin som gör mest nytta för skattepengarna.

Inget lönepåslag

Marcelo Martins har nu siktet inställt på forskarutbildningen vid Linköpings universitet. Men kanske blir det en liten paus innan dess med tanke på att det tog två år att nå magisterexamen. Arbetsgivaren Region Östergötland frigör upp till 25 procent av arbetstiden för studier på avancerad nivå. Resten gjorde Marcelo Martins på fritiden för att inte tappa inkomst. Här finns det stora skillnader i hur generösa regionerna är.

— Jag har fått prioritera bort saker i mitt privatliv för att kunna göra det här. Nu när jag är klar får jag inte något lönepåslag utöver den årliga löneöversynen. Många fler skulle utbilda sig om deras arbetsgivare stod för ersättningen under studietiden och gav ett lönepåslag när man är klar. Om inte det sker tror jag det blir svårt att möta kompetensbehovet som finns i vården, säger Marcelo Martins.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida