Fler styr och räknar – färre vårdar patienter

Under de senaste åren har antalet sjuksköterskor och andra ur Vårdförbundets medlemsgrupper minskat i flera landsting och regioner, visar Vårdfokus granskning. Samtidigt har höga chefer, handläggare och administratörer ökat med 36 procent.

Vårdfokus kan i dag avslöja unika siffror som visar hur landstingsvården genomgått en omvälvning under de senaste sju åren. Yrkeskategorier som är viktiga för den direkta patientvården minskar på flera håll. Samtidigt har det skett en kraftig expansion av landstingens centrala staber, som jobbar med allt ifrån varumärkesbyggande till upphandling av vård.

Vårdfokus har fått fram unik statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som visar hur personalen har förändrats under perioden 2010 till 2017. Siffrorna är inrapporterade av landstingen och regionerna själva, och är omräknade så att de visar faktiska årsarbetare.

Minskning i två yrkesgrupper

Vårdförbundets yrkesgrupper, det vill säga sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, har ökat med 2,26 procent, eller 1 475 årsarbetare under de här åren. 

Siffrorna kan jämföras med att Sveriges befolkning har ökat med 7,48 procent under samma tid.

Sett till de senaste tre åren 2014-2017 har det till och med skett en minskning i två av yrkesgrupperna: 

• Sjuksköterskor: – 228 årsarbetare (-0,42 procent)
• Biomedicinska analytiker: -189 (-3,35 procent)

I faktarutan här intill kan du se de exakta siffrorna för varje yrkesgrupp.

Minskar i flera landsting

Räknar vi samman Vårdförbundets yrken som en grupp har det skett minskningar i sju landsting/regioner mellan 2010 och 2017. Här är bottenlistan, sett till procentuell förändring:

• Gävleborg -125 årsarbetare (-5,88 procent)
• Dalarna -106 årsarbetare (-4,52 procent)
• Västernorrland -65 årsarbetare (-3,57 procent)

Se statistik för samtliga landsting genom att klicka här.

Tusentals fler i administration

Under åren 2010-2017 har samtidigt antalet chefer, handläggare och administratörer ökat med 35,87 procent, eller 8 242 årsarbetare.

Vi har här valt att titta på administrativ personal som helt eller delvis arbetar mot vården. Vi har valt bort personal inom exempelvis skola, tandvård, kultur, turism och familjeomsorg.

Klicka här för att läsa om hur vi gjorde granskningen.

Inte heller vårdadministratörer, som avlastar vårdpersonalen, ingår i vår statistik. Men när vi tittar på denna yrkesgrupp separat visar det sig att den har minskat med 353 årsarbetare (-2,71 procent). Det är alltså den administrativa överbyggnaden som ökar kraftigt snarare än det direkta stödet ute i vården.

Här är landstingen/regionerna med störst procentuella ökningar av administrativ personal mellan 2010 och 2017:

• Uppsala +863 årsarbetare (+113,4 procent)
• Örebro +541 årsarbetare (75,03 procent)
• Kronoberg +274 årsarbetare (54,8 procent)

Fler administratörer per vårdanställd

Det betyder sammantaget att styrkeförhållandena har förändrats i landstingssektorn.

• Under 2010 gick det 2,81 anställda inom Vårdförbundets yrken på en administrativ tjänst.
• Under 2017 har det minskat till 2,12 per administrativ tjänst.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro jobbade länge som sjuksköterska i Västra Götaland och såg där med egna ögon framväxten av en allt mer hierarkisk och topptung organisation. Och mycket riktigt, räknat i faktiska årsarbetare är ökningen störst i Västra Götaland: 1 194 fler inom administrativa tjänster.

Hon blir förskräckt över siffrorna och ser ett direkt samband mellan den ”byråkratiska explosionen” och landstingens svårigheter att rekrytera framför allt sjuksköterskor.

 – I dag dör patienter i väntan på behandling. Det är en allvarlig situation som politikerna måste lösa – det är deras uppdrag. Det behövs inte mer sifferräknande, återrapporteringskrav och analyser, utan fler som tar hand om patienterna. Dit kommer man bara genom bättre löner och villkor och en ökad möjlighet för personalen att vara med och bestämma, säger Sineva Ribeiro.

Klicka här för att läsa hela intervjun med Sineva Ribeiro.

Samma tendens på kort sikt

En del skulle kunna hävda att statistiken är skev eftersom landstingens köp från privata vårdutförare har ökat mellan 2010 och 2017. Det innebär att egen personal försvinner till företag och därmed ut ur statistiken. Men även när vi tittar på utvecklingen mellan 2014 och 2017, en period då köpen från privata utförare legat på en relativt jämn nivå, är utvecklingen tydlig:

• – 231 årsarbetare (-0,35 procent) bland Vårdförbundets yrkesgrupper
• + 3 911 årsarbetare (+14,32 procent) inom administration

När Vårdfokus ringer upp politiker och personaltjänstemän i några landsting uppstår ett intressant mönster. De säger att siffrorna säkert stämmer, men att de inte riktigt känner igen sig i den bild som målas upp. Trots att det i grund och botten är deras egen personalstatistik, om än bearbetad av SKL.  

En annan typ av organisation i dag

Samtidigt ges det många olika förklaringar till varför administrationen växer så fort. Ulf Åkesson, förhandlingschef i Stockholms läns landsting, säger att de i dag upphandlar allt mer vård samtidigt som det byggs mycket på sjukhusen i länet, vilket gör att det behövs mer administrativ personal för att hantera detta, som exempelvis ekonomer och jurister.

– Samtidigt blir det en allt mer teknikdriven verksamhet ute på sjukhusen, då behöver man en del administratörer och tekniker som jobbar med kringutrustningen. I slutänden är det de enskilda verksamheterna som avgör vilken personal de behöver. Vi går inte in och detaljstyr.

Men vårdpersonal känner sig väldigt detaljstyrd, genom alla uppgifter de måste dokumentera och rapportera…?

– Ett sätt att avlasta vårdpersonalen från sådana uppgifter är att ha fler administratörer. Vi har jobbat med att renodla vårdpersonalens uppgifter, så att de ska trivas och kunna jobba med det som de är bäst på.

Gruppen vårdadministratörer har minskat, både i riket och hos er i Stockholm. Så stämmer verkligen påståendet att ni avlastar vårdpersonalen?

– Det beror lite på hur man kodar yrkesgrupperna i statistiken. Men vi har ett uppdrag från politiken att renodla arbetsuppgifterna för exempelvis sjuksköterskor, bland annat genom att ha något fler undersköterskor, säger Ulf Åkesson.

Forskaren: ”En oroväckande trend”

Under perioden 2010 till 2017 har några landsting övergått till regioner, vilket kan påverka statistiken något då de övertagit administratörer. Men det bortförklarar inte trenden.

En som förvånas över Vårdfokus granskning, att det är så stor skillnad mellan vårdpersonal och administration, är Louise Bringselius. Hon är docent i företagsekonomi och forskningsledare för den statliga utredningen Tillitsdelegationen, med 15 års erfarenhet av forskning om organisationskultur.

– Det är en oroväckande trend. En del av ökningen beror på ett ökat inslag av marknadslösningar och digitalisering. Men det ger inte en heltäckande förklaring. Någonstans har landstingen fastnat i en ond spiral.

Hon tror inte att det har skett medvetet, men när det har varit svårt att rekrytera vårdpersonal kan det ha varit lockande att anställa fler inom de centrala staberna ”som ska lösa problemen” längre ner.

– Eftersom det är dyr arbetskraft riskerar det att dränera verksamheten på resurser som hade behövts i frontlinjen för att hjälpa patienterna, säger Louise Bringselius.

Klicka här för att läsa mer om vad Louise Bringelius och andra forskare säger om Vårdfokus granskning och trenden mot mer byråkrati.