Egen insyn gav tankeställare

Efter en serie reportage om äldre­boendet Koppargården har Thord Eriksson nu skrivit en bok om sin pappa — och om äldreomsorgen i dag och i framtiden.

Efter en stor stroke kunde din pappa inte bo hemma längre och du letade efter servicehus för honom. Hur gick det?
?— Mina syskon och jag tänkte oss ett boende med snickeri och en cafeteria där han kunde spela schack med andra boende. Nu blev det inte så, och senare slogs jag av hur konstigt jag resonerat. Varför skulle han göra något som han aldrig tidigare hade gjort? Det gav oss en tankeställare.

?När din pappa kom till äldreboendet blev er kontakt annorlunda. ?
— Den förändrades nog redan när mamma gick bort två år tidigare. Han hade haft flera stroke medan hon levde. Från att som sjökapten ha varit ganska ”macho” och den som hjälper andra med praktiska saker, blev han svag och behövde hjälp för egen del. Det var svårt för honom att stå ut med att inte själv klara att ta sig in och ut ur bilen. ?

Du hjälpte honom på ett sätt som ingen av er var van vid. Berätta!
?— Att hjälpa honom med rakning kändes märkligt, vi hade aldrig haft en nära fysisk relation, men pappa tyckte om att bli rakad. Det var viktigt för honom att vara prydlig. Jag ville ha tillbaka min gamla pappa, men vi fick i stället en annan slags kontakt — man försonas med situationen, det blir normalt.?

Kommer du att få det som du vill när du blir gammal??
— Jag är övertygad om att vi åldras och dör på samma sätt som vi har levat. Jag hoppas att jag i tid gör allt jag själv kan för att den sena ålderdomen ska bli så lätt som möjlig, att jag bosätter mig på en bra plats där jag inte är isolerad och har en fungerande bostad. Framför allt hoppas och tror jag att samhällsutvecklingen vänder. Nu följer inte äldreomsorgens resurser med behoven.