Högt pris för deltid

Högt pris för deltid
Pensionen närmar sig för iva-sjuksköterskorna Janet Widlund och Annelie Wahlberg.

Heltid på intensiven blev för tungt. Efter många år med deltid väntar nu betydligt lägre pension än vad deras män får. Men medvetna val ska fylla ut kassan.

Annelie Wahlberg fyller sextio i år. När hon väntade sitt andra barn, och det visade sig vara tvillingar, tänkte hon att det inte skulle fungera att arbeta heltid mer. Nu är barnen vuxna sedan länge, men hon arbetar fortfarande deltid. Hon vill ha lite luft och frihet i tillvaron. ?

Annelie Wahlberg arbetade länge på intensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Där lärde hon känna Janet Widlund som fortfarande jobbar kvar. Hon är en av få som kämpar vidare på avdelningen ända fram till pensionen. Personalomsättningen är stor och de äldre söker sig till lugnare arbetsplatser.

??Janet Widlund har också arbetat deltid under alla år och vet att det påverkar pensionen. Hon har gjort ett medvetet val och använder tiden för att träna. Vi pratar inte om någon lugn pensionärsgympa, utan sex pass i veckan med cirkel- och styrketräning. Den är avgörande för att hon ska orka med jobbet och treskiftsschemat.?

— Det är psykiskt också, jag varvar ner på träningen och lämnar jobbet. Jag prioriterar det framför att sitta framför tv:n, sedan tar jag hand om mitt barnbarn två dagar varannan vecka, säger hon.

?Visst är pensionen viktig, men att vara frisk och att ha ork betyder mest. De många iva-åren har präglat henne, hon vet att livet är skört och kan vända fort. Samtidigt är Janet Widlund långt ifrån naiv vad gäller pensionen. Hon har planerat och sparat för att inte bli fattig som pensionär. ??

Det är däremot hälften av de kvinnliga, svenska pensionärerna. Deras inkomst före skatt är under 10 800 kronor, vilket är EU:s gränsvärde för fattigdom. ?

Janet Widlund vet vad fattigdom innebär, hon har inte alltid varit en svensk iva-sjuksköterska med stuga i havsbandet utanför Stockholm. Hon är uppvuxen under enkla förhållanden i Malaysia och fick låna pengar till en flygbiljett till London som ung. Där utbildade hon sig till sjuksköterska och träffade senare sin blivande svenske make.?

— När jag kom till Sverige fanns det hela tiden i mitt huvud att jag inte skulle bli fattig mer. Om man inte haft brist på pengar kanske man inte tänker så mycket på framtiden, utan livet rullar på. Jag skickade också hem pengar till mina föräldrar under femton år.??

Pensionen i dag baseras på alla inkomster under hela livet. De generella råden är att arbeta heltid, arbeta länge och bara hos arbetsgivare som betalar in tjänstepension. Låg lön leder till låg pension helt enkelt.

?Bland Sveriges pensionärer finns ingen jämställdhet. Skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är svindlande. Den genomsnittliga kvinnan har en pension som är 6 500 kronor lägre i månaden än den genomsnittlige mannen, enligt Statistiska centralbyrån. Hon har 12 600 kronor före skatt, medan han har 19 100 kronor före skatt. Det är den statliga inkomstpensionen och tjänstepensionen hopräknad, utan privat sparande.?

— De ojämställda pensionerna är en konsekvens av att arbetslivet inte är jämställt, säger Malin Wreder, huvudsekreterare på Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, tillsatt av regeringen för att få förslag till förändringar. ??

Kvinnor tar större ansvar för barn och hem och arbetar fortfarande 47 minuter mer obetalt per dygn än vad män gör. Det motsvarar sju arbetsveckor om året. ?

— Om man lägger ner så mycket mer tid på obetalt arbete är det klart att det får konsekvenser. Under tiden är männen på jobbet och får betalt för sitt arbete, vilket så småningom ger högre pension, säger Malin Wreder. ??

Pensionsexperten Monica Petersson på Pensionsmyndigheten tog initiativ till en kampanj för att informera kvinnor i vården om pensionen.

?— Kvinnor behöver bli mer egoistiska och se om sitt eget hus, vad gäller pensioner. Man kan fråga sig varför mannen inte arbetar 80 procent under vissa perioder. Eller varför inte dela deltidsarbetet rakt av? ?

Det är där, mitt i livet, som man ska stanna upp och fundera på pensionen, råder hon. Sedan kan det vara för sent. Om man skiljer sig kan det bli kvinnan som får leva på garantipension. Monica Petersson har fler råd till den som lever i ett parförhållande där den ena tar mer ansvar för det obetalda arbetet i hemmet.

?— Den som tjänar bäst, vilket ofta är en man, kan föra över sin premiepension till den andra partnern. Det är bara 8 000 män som valt den möjligheten. Eller så kan man ha ett privat sparande som kompenserar, säger hon.??

Annelie Wahlberg och hennes make har talat om möjligheten, eftersom hon alltid har arbetat deltid och än i dag är navet i deras familjeliv. Men det har inte blivit av ännu. Det går inte heller att föra över redan intjänad pension i efterskott. Om premiepensionen förs över under 20 år kan det ge den deltidsarbetande upp till 1 500 kronor extra i månaden som pensionär. ?

Genom att jobba mindre har Annelie Wahlberg fått loss tid till sig själv, barnbarn och äldre föräldrar. Utifrån det har hon gjort några medvetna val. Hon började pensionsspara tidigt och förstod också att lönen måste upp. Det trygga livet, med fast anställning inom landstinget, har hon valt bort och satsat på mer välbetalda jobb. Med erfarenheten som iva-sjuksköterska i ryggsäcken började hon hoppa runt, inom forskning och på bemanningsföretag, både i Sverige och i Norge.

?— Vill man få högre lön måste man byta jobb. Vid varje byte får man en ny chans att förhandla om lönen.??

Lönerna på intensiven på Karolinska i Huddinge spänner mellan 27 000 och 39 000 kronor i månaden och Janet Widlund är nöjd med sin löneutveckling. Arbetsgivaren har just placerat henne i den grupp som får mest i år.?

— Sådant styr mina tankar på pension. Jag oroade mig för att dunsa ner i den lägsta gruppen, då kan jag sluta. Det handlar om min självrespekt. Nu fick jag i stället en kick att vara kvar och kämpa ett tag. Lönen är ett sätt för dem att berätta att jag är värdefull, säger hon.

?Hon älskar sitt yrke och skulle välja samma i dag om hon var ung. Visst ska det bli skönt att få mer tid att resa som pensionär, men det är inte bråttom.

?— Jag går tidigast i pension vid 65 och då vill jag stanna kvar som timvikarie. Tillvaron på jobbet betyder så mycket.?

Just att jobba efter 65 år ska bli lösningen när pensionerna sackar efter på grund av att fler lever allt längre. Staten har lanserat det nya begreppet riktålder för pension. Denna högre ålder står i det orange kuvertet och kan upplevas provocerande för den som har en tuff arbetsmiljö. Vid riktåldern beräknas pensionen ha nått en godtagbar nivå.

?— Förenklat kan man säga att den som arbetar till 65 år kommer att få ungefär 60 procent av slutlönen i pension och då är tjänstepensionen inräknad. Den som arbetar till sin riktålder, som är olika för olika årskullar, får 75 procent av slutlönen i sammanlagd pension. Men det är generaliserat och gäller inte om en person börjat arbeta sent, arbetat deltid eller varit sjuk eller arbetslös länge, förklarar Monica Petersson på Pensionsmyndigheten. ??

En personlig prognos kan man göra på webbplatsen minpension.se. Där blir det uppenbart hur viktigt det är att ha arbetsgivare som betalar in tjänstepension. De båda iva-sjuksköterskorna har järnkoll på det, efter att en kollega blev lurad av ett bemanningsföretag. Tjänstepensionen varierar i de olika kollektivavtalen, men ger ofta omkring 10 procent av lönen. ?

— Däremot kan man ifrågasätta om man ska ha ett privat pensionssparande, som med dagens skattesystem mest gynnar dem med hög lön. För den som har en lön under 36 000 kronor är det mer fördelaktigt med andra sparanden, till exempel att amortera, säger Monica Petersson.

I DIN PENSION INGÅR:
Den statliga, allmänna pensionen består av inkomstpensionen och av premiepensionen, totalt betalas det in 18,5 procent av dina inkomster upp till 35 500 kr/månad. 2,5 procent går till premiepensionen där du själv väljer fonder. Hittills har soffliggarnas alternativ, den statliga fonden AP7 Såfa, gett mer än genomsnittet. En orsak är den låga avgiften på 0,12 procent. Den som saknar eller har låg inkomst, hälften av alla kvinnor som går i pension, får garantipension.
Tjänstepension betalas in av arbetsgivare med kollektivavtal, eller om du har ett eget avtal med arbetsgivaren. Cirka 90 procent av pensionärerna har tjänstepension. Unikt för KAP-KL är att inbetalningarna fortsätter efter 65 år, för den som arbetar längre.
Privat pensionssparande. 12 000 kronor har hittills varit avdragsgillt i deklarationen, men det kan vara på väg att tas bort. Mest lönsamt för höginkomsttagare med lön över 35 500 kronor, som även betalar statlig skatt.

Se prognosen för just dig på:
www.minpension.se

Mer om pension på:
www.pensionsmyndigheten.se

 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida