Kan god äldrevård vara lönsam?

En äldremottagning som ser till hela människan och kan hjälpa till med nästan allt har nyligen startat på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. För första gången ska forskare också göra en samhällsekonomisk utvärdering.

Sjuksköterskan Ann Westöö slänger sin ryggsäck över axeln och åker i väg på ännu ett hembesök. I dag ska hon skriva in Sigfrid Pettersson vid äldremottagningen.?

Vid köksbordet hemma hos Sigfrid ställer hon frågor om allt från sociala relationer till medicinering, hon tar blodprover och kollar blodtrycket. Och så berättar hon om hur den nya äldremottagningen fungerar.?

— Vi ser till att du får hjälp snabbt, vad det än handlar om.?

Till skillnad från tidigare försök med olika äldreteam är det här en interventionsstudie och syftet är att ta reda på om verksamheten, trots att den är dyr att driva, ändå är samhällsekonomiskt lönsam.?

Tanken är att den breda kunskapen hos teamet och samarbetet över yrkesgränserna ska göra att multisjuka äldre patienter, som tidigare har åkt ut och in på sjukhus, inte längre ska behöva de många och dyrbara akutinsatserna på samma sätt. ?

Men det kräver också att samarbetet med den övriga vården fungerar. Mycket tid går åt till att bygga nätverk och kontakter inom sjukhuset; med distriktssköterskor, primärvården, hemtjänsten. Patienterna ska kunna ha kvar sina tidigare långvariga kontakter.?

— Att samverka med andra är väldigt viktigt, men det är samtidigt det allra svåraste, säger Ann Westöö.??

Äldremottagningen vid geriatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset startade för bara några månader sedan. Försöksverksamheten som går under namnet ”Dirigenter finns” ska pågå i tre år och utvärderas vetenskapligt av forskare vid Linköpings universitet.?

Målet är att öka kvaliteten på vården och omsorgen av äldre multisjuka, en patientgrupp som ofta har oändligt många olika vårdkontakter. Nu behöver patienterna bara hålla reda på ett enda telefonnummer och de kan ringa och fråga om precis allt.?

Kanske vill patienten veta om den nya medicinen ska tas på morgonen eller kvällen. Det kan apotekaren svara på. Och hur var det egentligen med provsvaren? Det tar sjuksköterskan hand om. Det går också bra att prata med en dietist, en arbetsterapeut, en sjukgymnast, en biståndshandläggare, en kurator, en KBT-sjuksköterska, en tandhygienist eller en läkare.?

Sjuksköterskan Ann Westöö är projektledare för verksamheten, tillsammans med överläkaren Anne Ekdahl. De är båda nyfikna på om det här arbetssättet blir ekonomiskt lönsamt i längden. Att personal och patienter är nöjda, det ser de redan.?

— Vi märker en oerhörd glädje och uppskattning från våra patienter, säger Ann Westöö.?

Hon besöker ofta patienterna hemma eller ringer upp dem för att höra hur det är. ?

— När vi är hemma hos dem ser vi så mycket mer och får information om sådant som vi aldrig skulle få veta om patienterna bara kom hit. Vi kan gå igenom deras mediciner, titta på hjälpmedel och vi ser hur de har det med maten.?

Samtalen vid köksborden handlar också om sömnproblem, oro, ensamhet — sådant som är minst lika viktigt som de rent fysiska krämporna, men som sällan kommer fram vid vanliga besök på vårdcentralen eller sjukhuset.?

Två gånger i veckan samlas hela teamet till rondmöte. Då går gruppen igenom de nyinskrivna patienterna, diskuterar vårdplaner och vilka insatser som behöver göras. I de datoriserade journalerna finns patienternas hela vårdhistoria med tidigare hälsoproblem och nuvarande medicinska status. Dessutom innehåller de uppgifter om familj, boende, sysselsättning, socialt nätverk, tobak, alkohol, kostvanor, sömnvanor, fritid och fysisk aktivitet.?

Genom att samla all kunskap om patienterna och ha en dialog om deras problem och sjukdomar är det större chans att de insatser som görs träffar rätt.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida