Om 20 år saknas 65 000 anställda i vården

Var fjärde svensk äldre än 65 år om 40 år. Då är medellivslängden 87 år. Andelen av BNP som går åt till denna sektor förväntas öka från dagens 13 procent till 16 procent. Och redan om 20 år kommer det att saknas 65 000 som arbetar i vården och omsorgen.

Det framgår av en rapport från regeringens så kallade LEV-grupp, som redovisas i dag. Vårdkostnaden per individ minskar tack vare bättre hälsa, men totalkostnaderna för vården och omsorgen om de äldre kommer ändå att öka – år  2050 är den 110 miljarder kronor dyrare räknat i dagens penningvärde.

Behovet av personal ökar med 50 procent (mest inom äldreomsorgen) vilket leder till att bristen på vårdpersonal kommer att vara 65 000 redan om 20 år (räknat i helårstjänster)

Måste bli mer effektiv

Arbetsgruppen menar att de framtida problemen inte kan lösas genom förändringar i finansieringssystemen. Därför, skriver arbetsgruppen, måste fokus ligga på ”effektiviseringsgapet” – gruppen efterlyser hur man med bättre hälsa, mindra sjuklighet och en mer effektiv verksamhet ska klara av framtidens vård och omsorg om de äldre.

Arbetsgruppen punktar upp följande åtgärder:

• Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg.
• Tillgänglighet och hjälpmedel.
• Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten.
• En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader.
• Nytänkande, utveckling och forskning.

Övergripande resonemang

Exakt hur vården ska bli effektivare går utredarna inte in på. Man tar upp de skillnader som finns mellan olika landsting – kostnaden per invånare är 20 procent högre i det landsting som har högst kostnader jämfört med det som har lägst, och kostnaden per DRG-poäng skiljer 30 procent – men kritiserar också till exempel överanvändning av sådant som atroskopier.

Dessutom räknar de upp kunskap som redan finns om till exempel att förebygga fallskador, minska vårdrelaterade infektioner och annat där det går att göra vården effektivare (och mindre kostsam).

Fler rapporter kommer

Arbetsgruppen  förutskicar fler analayser: Vad kan vi göra för att minska allvarlig sjuklighet i till exempel demens och cancer och hur skulle kostnaderna påverkas av det? Vad skulle hända om spridningen av multiresistenta bakterier ökade? Vad händer om medellivslängden ökar ännu mer samtidigt som befolkningens hälsa försämras?

Men det återkommer gruppen till i framtida rapporter.