Anställda vid patientnämnderna vill sekretessbelägga sina personuppgifter

Anställda vid patientnämnderna vill sekretessbelägga sina personuppgifter
Vill vara anonyma utåt. Personalen vid patientnämnderna vill att uppgifter om deras adresser och telefonnummer omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Arkivbild: Mostphotos

Anställda vid landets patientnämnder blir utsatta för hot från missnöjda anmälare. Nu vill de att regeringen sekretessbelägger uppgifter om deras adresser, telefonnummer och personnummer.

Patientnämndernas personal handlägger ärenden som gäller enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. De handlägger också känsliga ärenden som att utse stödpersoner till personer som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Förändringar i verksamheten, som den nya patientsäkerhetslagen, har dessutom gjort att nämndernas personal får fler besök från allmänheten.

De som vänder sig till patientnämnderna är ofta missnöjda över vården och det är inte ovanligt att det missnöjet blir ännu starkare om patientnämnden inte kan göra så mycket som personen hade hoppats på. Personal har utsatts för hot och trakasserier och på flera håll har man därför installerat larm och infört särskilda säkerhetsrutiner.

Hotar inte öppenheten

Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk för utveckling och samverkan har nu skrivit till regeringen för att få de anställdas personuppgifter sekretessbelagda. I skrivelsen jämför man med den sekretess som finns för personal vid till exempel Socialstyrelsen och socialtjänsten, och pekar på att den offentlighet som ska råda kring myndigheters verksamhet inte hotas av att anställdas personuppgifter sekretessbeläggs.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida