Arbetsbelastning viktigare än arbetstider när det gäller stress

För mycket att göra på jobbet är den främsta orsaken till att skiftarbetande vårdpersonal mår dåligt. Arbetstiderna spelar mindre roll, visar en ny studie.

Det kanske inte kommer som någon överraskning för dig som jobbar skift i vården och har så mycket att göra på jobbet att du inte alltid kan ta rast. Men nu finns det också forskning som visar att hög arbetsbelastning ligger bakom mycket ohälsa hos vårdpersonal som jobbar rotation.

När jobbet går ut över privatlivet och sömnen beror det framför allt på för mycket att göra. Få raster och pauser leder till stress, sömbesvär och problem med balansen mellan arbete och privatliv. 

För mycket jobb

Arbetstidsmodeller och schema spelar mindre roll för jobbets påverkan på livet och hälsan, enligt en ny studie som bland annat Västerbottens läns landsting och Stressforskningsinstitutet ligger bakom.

– Sammantaget tyder resultaten i den första delstudien på att arbetsbelastning är viktigare än arbetstider när det gäller stress, sömnbesvär och besvär med balans mellan arbete och privatliv, säger ansvarig forskare Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet i ett pressmeddelande.

Analysen visar på ett samband mellan få raster eller pauser och hög stress. Långa arbetspass och kort dygnsvila påverkar framför allt den ihållande tröttheten. För vårdpersonal som uppgett att de har ett känslomässigt krävande jobb påverkas sömnen och privatlivet ännu mer.

Schemaskillnader

I studien undersöktes tre olika arbetsmodeller och hur de påverkar hälsan: fast roterande schema, individuell schemaplanering och arbetstid med 12-15 procents arbetstidsförkortning.

När det gällde hälsopåverkan var det liten skillnad mellan de olika arbetstidsmodellerna, enligt studien. Men de flesta deltagarna, 75 procent, uppskattade arbetstidsförkortningen mest.

Utbildning och återkoppling

Resultatet bygger på enkätsvar från 608 skiftarbetare i Västerbottens läns landsting (sjuksköterskor, undersköterskor och biomedicinska analytiker) och uppgifter om faktiska arbetstider från det personaladministrativa systemet.

Personalen på sex slumpmässigt utvalda avdelningar med individuell schemaläggning fick också utbildning om hälsorisker, schemaplanering, balans mellan stress och återhämtning och arbetstidernas betydelse för patientsäkerheten. På tre avdelningar gavs även individuell återkoppling på schemaläggning. Men enligt resultatet påverkade inte utbildning och återkoppling på schemat trivsel med arbetstider, stress, återhämtning och hälsa.

Några siffror från studien:

• 30 procent av studiens deltagare rapporterade att de saknar möjlighet att ta rast vid varje arbetspass.
• 37 procent uppgav att de hade ett känslomässigt krävande arbete och var också tröttare än övriga deltagare.