Chefen för akuten i Karlstad svarar på kritik om kaos

Att det tidvis är ett väldigt hårt tryck på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad är verksamhetschefen Monica Bergkvist Andersson den första att skriva under på. Men den bild som Vårdförbundets huvudskyddsombud i Värmland, Thomas Sjöholm, har beskrivit för medierna menar hon på flera punkter är felaktig.

I tisdagens Vårdfokus.se beskrevs en minst sagt kaosartad situation på Karlstadsjukhusets akutmottagning: 50 personer i väntrummet med 30 graders värme, ventilationssystemet i väntrummet klarar inte mängden, det finns inte rum så det räcker till alla, det finns bara ett enda rum för infektioner, magsjuka får vänta i bilen, de blandar smittsamma sjukdomar med andra patienter, läkarsekreterarna ligger många veckor efter i journalskrivandet, personalen går på knäna.

Det var huvudskyddsombudet Thomas Sjöholm som uppmärksammade de lokala medierna i Värmland på situationen. Men enligt Monica Bergkvist Andersson har han över huvud taget inte kontaktat henne om problemen, vilket hon tycker är märkligt.

Intesivt förändringsarbete

– Thomas Sjöholm verkar inte vara riktigt medveten om det intensiva arbete som pågår för att förbättra situationen på akutmottagningen, säger hon.

Samtidigt betonar Monica Bergkvist Andersson att hon vill ha ett gott samarbete med facket. Hon har tidigare själv suttit som vice ordförande i Vårdförbundet Värmland.

Att personalen tidvis har det besvärligt med extremt många patienter håller hon med om, det ser ut i Karlstad som på så många andra akutmottagningar runt om i landet. Och att det ibland är fullt i väntrummet är sant, men aldrig att där väntar så många som 50 stycken på en och samma gång.

Och visst händer det att patienter med magsjuka tvingas vänta utanför, i väntan på ett enskilt rum. Talet om att smittsamma patienter blandas med övriga patienter har hon däremot svårt att förstå.

Som på en vårdcentral

– Självklart kan smittsamma patienter finnas i väntrummet om vi inte känner till dem. Så ser det ut på vilken vårdcentral som helst. Men oftast vet patienterna själva att de bär på en smitta och då brukar de skicka in en anhörig som anmäler dem i luckan. Sen placerar vi självklart patienten i ett isoleringsrum.

Att väntetiderna på akuten är långa är ingenting nytt.

– Cirka 70 procent av våra patienter är färdigbehandlade inom fyra timmar. Men självklart är vi inte nöjda med att 30 procent får vänta längre, säger hon och berättar att man en längre tid har försökt att ta efter den processmodell som framgångsrikt använts på S:t Görans sjukhus akutmottagning i Stockholm.

Kompetensen längst fram

Där är principen att de mest medicinskt kompetenta läkarna också är de som först träffar patienterna. Efter ett studiebesök våren 2008 beslöt man att införa samma modell i Karlstad.

– Problemet var att vi införde modellen rakt av, utan att ordentligt ha förankrat det nya arbetssättet i läkarkåren. Sen stannade arbetet upp i och med Vårdförbundets strejk som sedan följdes av semestrarna, säger Monica Bergkvist Andersson.

Karlstad har inte övergett S:t Görans modell. Och inom kort görs ett nytt försök. Denna gång med två nya processledare, en för kirurgi och ortopedi och en för medicinsidan. Vilka det blir offentliggörs för akutklinikens styrgruppen senare i dag.

– Processledarna kommer att jobba väldigt aktivt med vårt förändringsarbete för att lösa de problem vi har och fortsätta med det arbete som redan är på gång, säger Monica Bergkvist Andersson.