Därför växer vårdbyråkratin
It-system som inte kommunicerar med varandra. Mindre administrativ stödpersonal. Införandet av vårdval. Det är några av orsakerna till att dokumentationsbördan har ökat. Finns det något ljus i tunneln?
Upp till 70 procent av all dokumentation inom vården utgör onödig administration, till exempel dubbel- och trippeldokumentation i olika system. Den uppskattningen gjordes i utredningen Effektiv vård, som blev klar för tre år sedan. Utredaren, Göran Stiernstedt, pekar på flera orsaker:
- Det tillkommer hela tiden nya lagar och regler som systematiskt läggs till utan att något tas bort.
- It-systemen kommunicerar inte med varandra varken mellan olika vårdgivare eller inom en och samma verksamhet. Det krävs in- och utloggningar i olika system.
- Administrativa uppgifter utförs i allt mindre grad av administrativ personal, utan av sjuksköterskor och läkare. En övertro på att it-systemen skulle göra det enkelt att administrera har bidragit till att man gjort sig av med administrativ stödpersonal.
- Det moderna samhället har en tendens att lösa problem via ökad kontroll och ökad rapportering. Införandet av vårdval och många aktörer har också bidragit. Behovet att i efterhand följa upp och kontrollera verksamheten har ökat.
- Ett motiv till uppföljningar är att man kan lära av tidigare misstag. Men mycket pekar på att vården tycker att dne får väldigt lite tillbaka. Medarbetare känner sig i stället kontrollerade och ifrågasatta.
Arbetskrävande och kostsamt
Flera andra utredningar och rapporter pekar också på de här problemen. Riksrevisionen har till exempel kritiserat de många kvalitetsregistren som de anser är alltför arbetskrävande och kostsamma och det är tveksamt om de bidrar till att höja kvaliteten i vården.
Myndigheten Vårdanalys skriver i en rapport från 2017: ”Vi har en flora av nationella och regionala kvalitetsregister, hälsodataregister och forskningsdatabaser som bildar ett lapptäcke och samlar in otroligt mycket data – men inte tillgängliggör informationen för användarna på ett ändamålsenligt sätt”.
En gemensam vision
Utredningen Effektiv vård slår fast att det krävs ett samlat agerande från staten och huvudmännen. Det behövs en gemensam vision samt investeringar i it-stöd som gör det möjligt att dela information över gränserna.
Numera finns en vision, eHälsa 2025, och investeringar görs i nya it-stöd, men frågan är om det kommer att förändra vardagen för de anställda i vården? Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL, Sveriges kommuner och landsting, är hoppfull.
? Vi ska inte sticka under stol med att många it-system vi har i vården är föråldrade, men den satsning som nu görs i regionerna för att komma till rätta med det här är det mest kraftfulla vi sett på 25 år, säger han.
Ska räcka med en inloggning
Att vårdpersonal måste hålla reda på en massa olika inloggningar i olika system tycker Patrik Sundström är oacceptabelt.
? Det är inte hållbart och det är få andra arbetsplatser där det skulle accepteras. Det är bland annat det regionerna försöker komma till rätta med nu. Har man loggat in i huvudsystemet ska man sedan kunna använda andra system utan att behöva logga in igen.
Det pågår upphandlingar för nya journalsystem i så gott som samtliga landsting och några har redan påbörjat införandet. Det är dock inte samma system i alla regioner, något som Patrik Sundström ändå inte ser som ett problem.
? Den stora frågan är inte om det är samma system utan att de kan byta information med varandra och det kommer de absolut att kunna.
I kommunerna pågår också nysatsningar och en del kommer använda samma system som i regionerna. Men kommunerna skulle behöva investera mer, anser Patrik Sundström.
Mer strukturerad dokumentation
Det är dock inte bara tekniken som måste förändras. Patrik Sundström påpekar att man måste också börja titta på om vi dokumenterar rätt saker som skapar ett bra innehåll och om det görs på ett sätt som gör informationen lätt att återanvända på flera ställen.
? Där måste vi gå mot en ökad standardisering, att den data vi använder är så strukturerad som möjligt och inte bygger på fritext. Det här arbetet måste göras både regionalt och nationellt, men även på varje arbetsplats.
”Det går för långsamt”
David Liljequist har följt de här frågorna för Vårdförbundets del under många år och han är inte lika hoppfull om att it-problemen kommer att lösas inom den närmaste framtiden. Han tycker att det går alldeles för långsamt och säger att staten skulle behöva ta ett mycket större ansvar.
? Upphandlingarna som nu pågår kommer att ta all kraft i regionerna. Då är det ju väldigt synd att tillämpningarna inte sker med mer samordning och stöd från berörda myndigheter som Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten, säger David Liljequist.
Han menar att många skyller problemen på brister i de nuvarande systemen.
? Sanningen är att man inte fullt ut har utnyttjat de möjligheter som finns i dem. Även om många regioner nu satsar mycket på upphandling av nya it-system så krävs det stora insatser för att de ska bli användbara och arbetsbesparande. Då måste man sluta underfinansiera den dagliga driften och ha rätt kompetens med informatiker och folk från verksamheten.