Deltid enda sättetatt orkajobba
Jobbet kändes tråkigt. Fritiden gick åt till att sova och vara trött. Då bestämde sig sjuksköterskan Cindy Nabro, 24, för att börja arbeta deltid — en lösning som allt fler unga sjuksköterskor tar till för att orka med stress och skiftarbete.
Svårt sjuka barn och överbeläggningar i samtliga rum. Oro, stress och otillräcklighet. På barnavdelning fyra på Norrlands universitetssjukhus i Umeå gick personalen igenom en tuff period förra året, vilket fick ännu fler att bestämma sig för att gå ner i arbetstid.
I dag jobbar mer än två tredjedelar av sjuksköterskorna på avdelningen deltid. Av dem som valt att gå ner i arbetstid har nära en av tre gjort det trots att de inte har barn under åtta år.
Livet gick inte att få ihop, berättar Camilla Andersson, 27 år, som liksom Cindy Nabro valt att jobba mindre för att orka. Ingen av dem har barn. Ingen av dem trodde att de inte skulle klara av att arbeta heltid.
— Som ung, självklart ska man kunna göra det, säger Camilla Andersson.
Barn fyra är bara en av flera avdelningar inom landstinget i Västerbotten där Vårdförbundet uppmärksammat att deltiderna ökar. Nu försöker man få arbetsgivaren att kartlägga hur vanligt det är med deltidsarbete och på vilka grunder anställda gör egna överenskommelser med sina chefer om att få gå ner i arbetstid.
— Förr var det framför allt de med barn och de som var äldre som valde deltid. Nu ser vi en tendens att även fler yngre går ner i arbetstid för att de inte orkar, säger Charlotta Hellström, styrelseledamot i Vårdförbundets avdelning Västerbotten.
Trots att nattarbete på avdelningen ger rätt till viss arbetstidsförkortning räckte det inte för att få tillräcklig återhämtning, berättar Cindy Nabro. Sambon tyckte att hon började bli sur. Vänner ville träffas, men hon orkade inte.
— Jag tyckte det var konstigt att jobbet inte längre var kul, jag gick bara dit för att jobba. Jag hade ingen ork, inget att ge barnens föräldrar. Det var det jag tog upp med chefen, berättar hon.
Att Vårdförbundet i Västerbotten valt att sätta fokus på deltidsfrågan har flera orsaker. Det handlar mycket om arbetsmiljö, men också om att deltidsarbete är en kvinnofälla. Inkomsten minskar, den framtida pensionen krymper och det finns frågetecken kring vad deltidsarbetande kvinnor gör med sin lediga tid. Vilar de och satsar på sig själva? Eller ägnar de tiden åt ”måsten” och service till familjen?
Värmland, Blekinge och Kronoberg är exempel på landsting där Vårdförbundet gjort samma upptäckt som i Västerbotten, att allt fler medlemmar ber om att få gå ner i arbetstid för att kunna komma fräscha och pigga till jobbet.
Trenden syns tydligast på vårdavdelningarna, särskilt bland sjuksköterskor som arbetar treskift, men även bland dem som jobbar dag och kväll. Ulla Jordán, Vårdförbundets avdelningsordförande i Sörmland, har lagt märke till att nyutexaminerade sjuksköterskor verkar vilja jobba deltid i större utsträckning än tidigare. Avdelning Stockholm ser framför allt att deltiderna ökar bland distriktssköterskorna. I Dalarna oroar sig avdelningsordföranden Kerstin Erlandsson för att fler kommer att känna sig tvingade att gå ner i arbetstid nu när landstinget är på väg att ”spara bort” nattavtalen.
De flesta landstingen har som mål att heltid ska vara en rättighet för alla som vill.
— Men det kan inte bara vara en rättighet, det måste vara en möjlighet också, säger Johan Larsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet Västerbotten.
När sjuksköterskan Cindy Nabro gick ner i arbetstid fick hon tillbaka lusten och längtan till jobbet. Hon har blivit ombedd att arbeta heltid under sommarmånaderna, men vill försöka få gå ner till 85 procent i höst igen.
Vad skulle få dig att vilja arbeta heltid?
— Bättre arbetstidsförkortning. Man behöver någon mer ledig dag, eller möjligheten att sluta tidigare, när man varvar dag, kväll och natt. För att kunna vara på topp på sitt jobb, göra sitt bästa och finnas till för dem som behöver en måste man må bra själv.