Fler och fler pressas av överbeläggningar
Mellan 2007 och 2010 ökade andelen arbetsmiljöanmälningar som beror på överbeläggningar och stress med närmare 50 procent. Det visar Vårdfokus genomgång. Sparpaket och personalbrist gör att problemen kan växa, om inte politikerna ingriper.?
Personalen ringde gång på gång till fackexpeditionen och grät för att de inte hann med att göra sitt jobb. Under flera månader hade sjuksköterskor vid akuten i Lund tvingats lösa bemanningsminskningen och det ökade patienttrycket genom att placera svårt sjuka människor i överfulla salar, ibland även på madrasser i korridorerna. Priset de tvingades betala var sömnsvårigheter, magbesvär och ångest. Skyddsombud från Vårdförbundet, Kommunal och Läkarförbundet vände sig i början av maj till Arbetsmiljöverket för att få hjälp med de omfattande arbetsmiljöproblemen.
I dagarna har Socialstyrelsen skärpt kontrollen av de skånska akutsjukhusen, sedan det framkommit att fem dödsfall i Malmö och Lund förra året kan kopplas till platsbrist.
Det handlar inte om en isolerad företeelse. Under våren har det strömmat in larmrapporter från landets sjukhus. Däribland S:t Görans psykiatriska vårdavdelning, akuten på Varbergs sjukhus, strokeavdelningen på Sundsvalls sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Mölndals bb.?
Listan skulle kunna göras ännu längre. Vårdfokus har granskat alla arbetsmiljöanmälningar som akutsjukhusen gjort mellan 2006 och 2011. Vår kartläggning visar att andelen anmälningar som handlar om överbeläggningar och stress ökar. Under 2007 utgjorde denna typ av händelser endast 16 procent av det totala antalet anmälningar. Tre år senare, 2010, var andelen 65 procent. ?
Statistiken bekräftas av den nationella tillsyn som Arbetsmiljöverket publicerade i början av året. Av 60 undersökta sjukhus med akutmottagning hade hela 90 procent sådana brister att myndigheten ställde krav på åtgärder.
Vårdförbundets genomgång visar att det under sommaren fanns en omfattande brist på sjuksköterskor inom 64 procent av den offentligt drivna vården. En bidragande orsak till bristen var studentupprorets krav på höjda ingångslöner som hittills kategoriskt nekats av landstingen, med psykiatrin och geriatriken som undantag. ?
När det gäller barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor var situationen något bättre, men även här fanns en påtaglig brist. ?
Liksom tidigare somrar löstes situationen genom mer övertid, ökad användning av bemanningsföretag, bonus för den som flyttar eller ställer in semester — samt fler överbeläggningar. En stor enkätundersökning från tidningen Dagens Samhälle visade att 41 av 64 sjukhus redan i början av sommaren hade överbeläggningar minst någon gång per vecka.
På flera håll väntas problemen fortsätta under hösten, då innestående semestrar ska tas ut och tröttkörd personal riskerar att behöva sjukskriva sig. Det finns inga studier som specifikt tittat på om underbemanning under sommarmånaderna leder till ökad ohälsa bland personalen, men det är med all sannolikhet på det sättet, menar professor Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stockholms universitets stressforskningsinstitut.?
— Generellt sett leder den här typen av ökade arbetskrav till en höjd risk för sjuklighet. Det vet vi från en rad undersökningar av andra områden där man har bättre förutsättningar att göra kontrollerade studier, säger han. ??
Dessutom tvingas i stort sett vartenda landsting till stora sparpaket just nu. En genomgång som Kommunalarbetaren har gjort visar att det handlar om ungefär 3,2 miljarder kronor och tusentals anställningar som ska bantas bort inom sjukvården. Enligt Torbjörn Åkerstedt visar flera longitudinella studier att organisationer i tider av nedskärningar eller i expansion har en kraftigt ökad risk för olika typer av sjukdomar.?
Monica Engström, inspektör vid Arbetsmiljöverket och projektledare för den nationella tillsynen, tror att det är vårdpersonalens lojalitet gentemot patienterna som gör att försämringen av arbetsmiljön kan fortgå. Många tänker inte på sig själva och sin egen miljö förrän det är för sent, när kroppen värker och stressen gör det svårt att sova. ?
— Det finns inga toppar och dalar längre, allt går i ett. Många hinner inte reflektera under arbetets gång och tvingas därför ta med sig jobbet hem. Då kommer tankarna om man gjort rätt, säger hon.
I många fall fungerar inte det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt Monica Engström ser många arbetsgivare det som en administrativ syssla i stället för ett sätt att förbättra och effektivisera vården. Hon uppmanar därför personal och fackligt förtroendevalda att i större utsträckning skriva avvikelser och rapportera brister uppåt i hierarkin. ?
Ett problem är att hela 43 procent av Vårdförbundets fackligt förtroendevalda upplever att uppdraget har blivit svårare, det visar en enkät som Vårdfokus gjorde i våras. En majoritet hinner inte använda arbetstid till fackliga frågor, och rädsla för repressalier gör att 57 procent anser att de endast i viss mån kan framföra kritik till ledningen.?
Efter Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn var det många sjukhus som förbättrade arbetsmiljön. En bidragande orsak till förbättringen var att Arbetsmiljöverket kraftigt höjde vitesbeloppen för brott mot arbetsmiljölagen. Efter höjningen har anmälningarna om felplacerade sängar nästan helt upphört, även från sjukhus som tidigare ständigt fick betala viten.?
Åtgärderna återspeglas i Vårdfokus granskning: mellan 2010 och 2011 minskade det totala antalet anmälningar. Trots det utgör överbeläggningar och stress fortfarande en högre andel än tidigare år. ?
I många fall kräver förbättringar ökade anslag. Därmed är arbetsmiljö och patientsäkerhet inom akutsjukvården en viktig fråga för politikerna.