God powernap! Danska sjuksköterskor får sova på arbetstid

I Sverige kan man få sparken. I Danmark sover sjuksköterskor bort huvudvärk och trötthet under nattpassen. Vårdförbundet är intresserat av det danska systemet med power napping.

Det är lugnt och stilla på intensivvårdsavdelning 104 på Herlev Hospital, ett överraskande färgglatt 70-talsbygge i orange, grönt och rött som ligger strax utanför Köpenhamn. Midnatt råder och suset från apparaturen och de åtta sovande patienterna är det enda som hörs.

Sjuksköterskan Maria Lemborun har precis gått på nattpasset, delat ut medicin och uppdaterat sig om läget. Nu går hon runt bland sina fem kolleger för att höra vem som vill vara först med att ta en tupplur på 20 minuter, eller power nap som det kallas här.

– Jag är väldigt glad över att den möjligheten finns. Tack vare det känner jag mig inte alls lika trött framåt morgontimmarna, säger Maria Lemborun.

Hon var med och införde power napping på sjukhuset 2004, en succé som hyllas av såväl personal som arbetsgivare och som sprider sig till allt fler danska sjukhus.

I Sverige däremot har sjuksköterskor som anklagats för att sova på jobbet fått sparken. Nyligen beslutade Vårdförbundet att ta strid för en av dem i Arbetsdomstolen, vilket Vårdfacket rapporterade om i januarinumret.

För många sjuksköterskor är nattarbete ett nödvändigt ont som sliter på kropp, själ, familj och fritid. Det är bakgrunden till att power napping infördes på försök i två månader på Rigshospitalet för snart sju år sedan, som första sjukhus i Skandinavien.

– Det var svårt att rekrytera folk och vi funderade över hur vi skulle kunna göra nattpassen mer uthärdliga, säger Hanne Dahl som var projektledare.

För att mäta effekterna av power napping har sjukhusen gjort egna utvärde­ringar. Dessutom har danska Sygeplejerådet, sjuksköterskefacket, sam­manställt den forskning som finns och resultaten är samstämmiga. Effekterna är bara positiva. Personalen presterar mer på arbetstid och sover bättre när de kommer hem – till en kostnad av noll kronor.

Ett annat sjukhus som också har infört power napping, Naestved Sygehus, uppger till och med att sjukfrånvaron har minskat.

– För en gångs skull gjordes en förändring där personalens behov var i centrum och inte sjukhusets ekonomi eller liknande, säger Hanne Dahl.

Däremot är det inte alla som vill ta en power nap eftersom de känner sig tröttare efteråt och den generella grundinställningen till nattarbete har inte förändrats: De flesta vill fortfarande helst slippa.

Powernap är inte någon rättighet, utan ett frivilligt erbjudande om det finns tid och möjlighet och som först ska stämmas av med arbetsledaren. Maria Lemborun på Herlev Hospitals intensivvårdsavdelning brukar nästan alltid få chansen att sova en stund under de sex nattpass som hon arbetar varje månad. Med start klockan 1.30 kan personalen turas om, men det är inte populärt att vara först.

– Inte jag! Jag är inte trött än! säger kollegan Anne Christensen.

Sjuksköterskan Homeyra Naderi skakar också skrattande på huvudet.

Vi följer med Maria Lemborun till ett litet mörklagt rum för att natta henne i stället. Ur ett skåp plockar hon fram kudde, lakan och täcke och bäddar ned sig på en madrass på golvet. Jag testar den japanska massagefåtöljen som står intill för dem som vill kombinera tuppluren med en knådande omgång. Det klämmer till ordentligt om vaderna.

Eftersom Maria Lemborun är arbetsledare lämnar hon över »sin« patient och larmtelefonen till en kollega.

På 20 minuter hinner man inte somna ordentligt, men det är heller inte meningen.

– Man är inte hemma och ska inte bli dåsig efteråt. Bara att få lägga sig och koppla av utan några patienter eller larm är så uppfriskande. Det är skönt för benen och ryggen också, säger Maria Lemborun och sparkar av sig träskorna.

Vi stänger den knallgröna dörren om henne och önskar god power nap.

Avtalen om power napping förhandlas fram lokalt på de enskilda arbetsplatserna och ser lite olika ut. På Herlev hospital omfattas även vikarier och social- och sundhetsassistenter, undersköterskor, och sovandet får ske fram till klockan 4.00. Senare bör det inte bli eftersom det kan störa sömnen efter nattpasset som slutar klockan 7.45. Det var lätt att få med arbetsgivaren på noterna och ledningen har inte kontrat med att kräva fler eller längre nattpass.

Har ni för lite att göra eftersom det finns tid att sova?

– Nej, det beror helt på hur man organiserar arbetet. Vi har inte blivit fler sedan power napping infördes, säger Maria Lemborun.

Hon anser att patientsäkerheten snarare har blivit bättre eftersom personalen är piggare och den som sover får vara beredd att vakna om något oväntat händer.

Människan är inte gjord för nattarbete och forskning visar en rad hälsorisker, som till exempel sömnstörningar och ökad risk för vissa sjukdomar. Power napping är ett bidrag till att förbättra arbetsmiljön åtminstone lite grand. Dansk Sygeplejeråd vill att det ska bli en rättighet för alla som jobbar tolv timmar långa nattpass och Maria Lemborun vill utöka tiden till en timme för att kunna varva ned ordentligt.

– Jag tror att det är nödvändigt för att kunna behålla personalen, särskilt äldre medarbetare, säger Maria Lemborun.

Några timmar senare när hon sitter i avrapportering till morgongänget ska jag köpa frukost på Kastrups flygplats, i desperat behov av en tupplur för egen del. Vad 24 timmars vakenhet i sträck kan göra med en människa inser jag när jag lägger croissanten åt sidan och försöker ta ett bett av min plånbok.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida