Jämtland ser räddningen i ett centralt avtal

I Jämtland är förväntningarna stora på ett nytt centralt avtal som kan få erfarna att vilja stanna och komma tillbaka till vården. "Vi kommer ingenstans med det här lokalt", säger Roger Bergebo, lokal ordförande för Vårdförbundet.

I Jämtland hann Vårdförbundet starta de lokala löneförhandlingarna med region Jämtland-Härjedalen innan det centrala avtalet sades upp och alla lokala förhandlingar fick stoppas. Bland annat hanns det med ett inledande ”uppstartsmöte” där Vårdförbundet i Jämtland lade fram sitt lokala yrkande.

Kravet som framfördes var en lönesatsning på Vårdförbundets yrkesgrupper. 5 000 kronor per medlem, som sedan skulle kunna fördelas till hela gruppen utifrån det nu uppsagda avtalet som säger att erfarenhet, kompetens och hur man bidrar på arbetsplatsen ska premieras och synas på lönen.

Upprepat budskapet

Ett liknande krav framfördes även inför 2018 års lokala lönerevision.

– Vi har länge fört resonemanget med arbetsgivarna lokalt om att man måste satsa på erfarenhet för att få behålla erfaren personal. Men hittills har det inte gett någonting, säger Roger Bergebo.

Sett till totalen och den klassiska jämförelsen med industrisektorn har Vårdförbundets yrkesgrupper haft stora löneökningar på senare år. Så är det även i Jämtland. Men samtidigt visar lönestatistiken att erfarenhet och kompetens inte lönar sig. I stället har marknadskrafterna fått styra. Vilket generellt sett gynnat nyutexaminerade och nyanställda.

Läs också: Rejäl höjning – men räcker inte
Läs också: Nu måste lönen upp för trotjänarna

Roger Bergebo beskriver det som om arbetsgivarna använt löneverktyget för ”brandsläckning”. Där behovet av personal varit mest akut, dit har lönepåslagen gått. I Jämtland har det exempelvis gjorts satsningar på barnmorskor och vissa sjuksköterskegrupper, vilket han är nöjd med. Men samtidigt har många andra erfarna halkat efter i lön.

Erfarna lämnar

Enligt Roger Bergebo har detta fått konsekvensen att erfarna lämnar regionen och går till bemanningsföretag i stället, trötta på år av långsam löneutveckling.

Läs också: Utför med åren
Läs också: Trångt under taket

Arbetsgivarna är medvetna om problemet, men hänvisar alltid till brist på pengar, berättar Roger Bergebo. När han inför årets lokala lönerevision lyfte frågan om satsningar på de mest erfarna, då fick han en motfråga till svar: Hur han hade tänkt att det skulle gå till med det enorma budgetunderskott som regionen har?

Enormt budgetunderskott

Att Region Jämtland-Härjedalen har ett enormt budgetunderskott är ingen överdrift och kostnaderna för sjukvården står för den stora delen.

Relativt nyvalda ordföranden för regionens hälso- och sjukvårdsnämnd, Tom Silverklo (C), säger att det nya politiska styret som tillträdde vid årsskiftet fått ta över ansvaret för en region i djup kris och att medvetenheten måste öka om att det för Region Jämtland-Härjedalens del väntar ett stålbad.

Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året väntas sex svenska regioner redovisa budgetunderskott för 2018. Jämtland går minus med nästan 1 900 kronor per invånare. Det är mer än dubbelt så mycket som Dalarna, regionen med det näst största budgetunderskottet.

Hur ska en region som Jämtland kunna möta kravet från Vårdförbundet på stora lönesatsningar till erfarna?

– Jag ska inte uttala mig om det, men du ställer en spännande fråga, säger Tom Silverklo.

Kräver en satsning

Roger Bergebo ser bara en lösning. Att staten går in och tar ansvar. Något måste i alla fall hända. Nu hoppas han på att Vårdförbundet ska komma längre i de centrala förhandlingarna med Sveriges kommuner och landsting, SKL, än vad han hittills lyckats med lokalt.

Hur viktigt är Vårdförbundets krav i avtalsrörelsen på 10 000 extra till särskilt yrkesskickliga för er i Jämtland?

– Det är jätteviktigt. Det är grunden för att vi ska kunna behålla en säker vård. När de erfarna försvinner då försvinner också tryggheten för de nya och lokalt kommer vi ingenstans med det här, säger han.