Så jobbar vi

Kreativ rekrytering vände negativa trenden på psykiatrin

Kreativ rekrytering vände negativa trenden på psykiatrin
Arbetsglädjen har återvänt till psykiatrin i Gällivare. Foto: Pär Bäckström

För några år sedan var det kaos i psykiatrin i Gällivare: Sjukskrivna medarbetare, mycket hyrpersonal och hotfulla incidenter. Med en kraftfull handlingsplan och kreativ rekrytering är man nu en eftertraktad arbetsplats. Och arbetsglädjen är tillbaka.

”Tystnadskultur där man inte vågade säga någonting”. ”Mycket patientosäkert”. ”Ohållbar arbetsmiljö”. För några år sedan duggade tidningsrubrikerna tätt om psykiatrin på Gällivare sjukhus. Sjuksköterskan Ida minns det som oerhört tufft:

– Rutinerad personal hade gått i pension eller sagt upp sig, och med dem försvann stabilitet och kompetens. Det blev en spiral med nyanställda, timvikarier, hyrpersonal och ingen kontinuitet.

Nyanställda kom i kläm eftersom det saknades tid och ork att ge dem en riktig introduktion. Personal mådde dåligt och sjukskrev sig.

– Vi var få kvar som hade kompetens och erfarenhet att bedöma suicidrisk eller frigångar. Man kände sig otillräcklig, berättar sjuksköterskan Jenny Mellergård.

Fler tvångsåtgärder

Bristen på stabilitet innebar också att tillbuden ökade, vilket i sin tur ledde till fler tvångsåtgärder.

– Inför varje kvälls- och helgpass tänkte jag att ”måtte det här skiftet gå bra”, eftersom man ofta jobbade med kollegor som aldrig tränat på hot- och våldssituationer.

Kennet Olofsson, Jenny Mellergård och Ida. Foto: Pär Bäckström

Larmade utan resultat

Personalen försökte lyfta problemen med ledningen, men enligt Ida och Jenny fick de inget gehör utan blev snarare ifrågasatta. Det skapade snabbt en tystnadskultur.

– Jag minns känslan inför semestern 2022; att jag inte skulle orka jobba en dag till, säger Ida.  

Tillsatte en arbetsmiljögrupp

I den här vevan gjordes en omorganisation i ledningsgruppen. Samtidigt visade medarbetarenkäten att arbetssituationen var ohållbar. Första steget blev en klinikövergripande arbetsmiljögrupp med medarbetare och chefer.

– Tillsammans med företagshälsan gick vi igenom nuläget, genomförde riskbedömningar och utformade en handlingsplan, berättar Kennet Olofsson som är specialistsjuksköterska inom psykiatri och enhetschef inom slutenvården.

En viktig uppgift blev att jobba med den brist på delaktighet och tillit som medarbetarna uttryckte.

Ny samarbetskultur skapades

– Vi tog fram en samarbetskultur för hur vi ska bemöta varandra, vikten av att lyssna, ställa frågor och kunna lösa problem som uppstår på ett respektfullt sätt, säger Kennet Olofsson.

Arbetsmiljöfrågorna är en prioriterad punkt på APT. Enhetschef och skyddsombud tar upp eventuella avvikelser, man går igenom mål, arbetssätt och vad som behöver styras upp.

– Vi anställde också en socionom i rollen som utvecklingsledare för att få kontinuitet i det fortsatta psykosociala arbetet. Hon är ett jätteviktigt stöd, särskilt för oss chefer.

Rekryteringen blev mer strategisk och flexibel. Till exempel har man personal som delar sin arbetstid mellan öppenvården och slutenvården. Öppenvård och slutenvård har också utökat sitt samarbete.

Personalgruppen har nu fått tillbaka stabilitet och kompetens. Personal som slutat har sökt sig tillbaka, pensionerade medarbetare hoppar gärna in som vikarier och nyanställda får den introduktion de behöver för att komma in i jobbet.

Övertiden har minskat rejält och i dag finns bara en hyrpersonal kvar. Patienterna har fått en lugnare och tryggare miljö, och idag kan Ida och Jenny gå på sina arbetspass med arbetsglädje i stället för stressklump i magen.

– Vi har också en utvecklingssjuksköterska som går dagtid, han har koll på patientflöde och vad som händer under veckan. Det är ett kanonbra stöd för oss andra som jobbar skift, säger Ida.

Chefer mer synliga

Jenny Mellergård tycker att cheferna är mer synliga i verksamheten nu, man ses på fikaraster och har ibland träningspass tillsammans. Dessutom blir personalen lyssnad på och mer delaktiga.

– Vi pratar mycket mer om arbetsmiljö och vad vi kan göra. Allt vi kommer överens om och planerar läggs upp på intranätet.

Utvecklingsledaren är jättebra tycker Ida och Jenny, för hon fångar upp synpunkter och tar vidare till cheferna.

– Det är viktigt att någon ser till att det här arbetet rullar på och inte rinner ut i sanden, avslutar Jenny.

Så gjorde psykiatrin i Gällivare

Problemet:
Erfaren personal slutade eller gick i pension samtidigt, vilket innebar mer hyrpersonal, timvikarier och nyanställda utan erfarenhet. Påfrestningen på befintlig arbetsgrupp blev stor. Sjukskrivningar ökade liksom incidenter med hot och våld. Brist på delaktighet, bristande förståelse från ledningen.

Lösningen: 
Chefer och medarbetare bildade arbetsmiljögrupp. Arbetsmiljöfrågor blev en prioriterad punkt på APT. Chefer mer synliga i verksamheten. Rekrytering av socionom som stöttar chefer i arbetsmiljöarbetet. Utvecklingssjuksköterska på dagtid som stöttar i avdelningsarbetet. Kreativa rekryteringslösningar.

Resultatet:
Minskad stress och mer arbetsglädje. Transparens i vilka utmaningar som finns, vad man behöver göra och vad planen framåt är.

Större trygghet för patienterna. Mer tillit mellan ledning och personal. Mer stabilitet och kompetens. Medarbetare kommer tillbaka, pensionärer rycker in som timvikarier och endast en hyrpersonal finns kvar. Tjänster kan anpassas utifrån intresse och behov.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida