Ljuset skapar dygnsrytm

Den dynamiska belys­ningen som härmar naturens ljus har gjort arbetsmiljön bättre. Det tycker sjuk­sköter­skorna på post­operativa enheten vid Karolinska universitets­sjukhuset i Huddinge.

Rymd, luft och över allt ett flödande vitt ljus. Starkt, utan att blända.?

Passande nog så pryder stiliserade bilder av världens högsta berg och fjällmassiv väggarna, patientutrymmena har namn som Kebnekaise och Mount Everest. Det är nästan en känsla av Vicks blå att kliva in på avdelningen.?

Ramona Karlsson som är chefssjuksköterska har vid det här laget hunnit bli luttrad av alla uppspärrade ögon och ”oooh” som besökare uttrycker. Även vårdpersonal från andra avdelningar som rullar in nyopererade patienter brukar reagerar med förvåning.?

— Den nya belysningen är bra. Nattpersonalen har blivit piggare och sover bättre på dagarna. En del var lite misstänksamma i början, någon klagade på huvudvärk, men allt som allt har det slagit väl ut, säger hon.?

Klagomålen från patienter om att det är ljust i lokalerna på natten har till viss del undanröjts genom installation av så kallade kjolar i taket, ett slags ljusskärmar som förhindrar lampornas sken att komma in i patientutrymmena.?

Ljusets intensitet och färgtemperatur förändras över dygnet, precis som det naturliga ljuset utomhus. Skillnaden är att det är två cykler över dygnet, samt att belysningen är identisk året om. ?

Klockan sju på morgonen ska efterlikna gryning, med ett gultonat, lite mildare sken. Nattpersonalen som går av sitt skift förbereds för nattvila. Vartefter klockan går ökar ljusets intensitet samtidigt som skenet blir svalare och svalare. Klockan två på eftermiddagen står lamporna i ”zenit” och utrymmena badar i blåvitt ljus. Frampå eftermiddagen mildras det och blir varmare och varmare, klockan nio på kvällen är det ”skymning”, då börjar nattpersonalen. Därefter blir det återigen ljusare med en topp klockan två på natten.?

Belysningens cykel följer personalens arbetstider. Det har funnits ett tydligt arbetsmiljöperspektiv, berättar Kjell Wallin som är belysningsplanerare på företaget Zumtobel, som har designat postoperativa enhetens belysning. Syftet har varit att skapa ett ljus som gör framför allt natt­personalen pigg under arbetspasset, vilket i sin tur gör det lättare för dem att sova dagtid. ?

Meningen har varit att efterlikna det naturliga ljuset. ?

— Jag har själv jobbat nätter på sjukhus så jag vet hur det är. Vi människor är inga nattdjur. Med den här belysningen försöker vi göra det bästa av situationen för dem som jobbar natt.

Berit Malic, intensivvårdssjuksköterska, var med om att organisera uppbyggnaden av den postoperativa enheten med tillhörande belysning, förut var avdelningen en del av intensivvårdsavdelningen.?

— Vi slipper tända och släcka hela tiden, det sköter sig självt. Jag tycker att det är ett skönt ljus och trivs i det. Men viktigast av allt är att vi fick nya lokaler, det var hemskt trångt där vi var förut, säger hon.?

Inne på enheten finns två arbetsytor som nästan ser ut som öar, där personalen rapporterar och administrerar. Det finns inga skylande väggar utan personalen har hela tiden överblick över patienterna. Ovanför vardera ö hänger en lanternin, ett slags konstgjort ljusinsläpp, som får platserna att bada i ljus. Fortfarande utan att upplevas som bländande.?

Vid den ena ön sitter Linda Wikman, sjuksköterska, och rapporterar.?

— Jag upplever en jätteskillnad. Jag roterar mellan postoperation, uppvaket och akuten och jag känner mig piggare när jag arbetar här. Det är mycket trevligare och jag kommer direkt i gång med att jobba när jag kommer hit på morgonen, säger Linda Wikman.?

Hennes kollega, Helene Wikström, intensivvårdssjuksköterska, är inte lika entusiastisk.?

— Nja, jag är nog skeptisk. Jag tycker att det är lite väl ljust på nätterna. Även patienterna har tyckt det, innan kjolarna installerades, säger hon.Hon arbetar treskift med ungefär en tredjedel natt. Finge hon bestämma skulle ljuset dämpas på natten.?

— Jag tänker inte på det här så mycket då jag jobbar dag, då är det bara ljust och trevligt. Men på natten så känns det artificiellt. Jag har inte fått den där känslan som andra talar om. För min del handlar det mer om hur mycket jag har sovit, hur pigg jag är, säger hon.?

Kjell Wallin berättar att det finns stöd i forskningen för att ljuset påverkar människor genom ökning eller minskning av hormonerna melatonin och kortisol. Utsöndringen styrs via receptorer i ögonen, som uppfattar ljusets våglängd. Ett ljus som ligger på omkring 460—480 nanometer är att likna vid dagsljus och det är den sortens ljus som lyser omkring klockan två på dagen och natten på den post­operativa enheten. Ljustoppen ska trycka ner melatonin­produktionen, som gör människan sömning. Sker det en gång per arbetspass blir det lättare att sova. ??

På intensivvårdsavdelningen på det danska Koldings sjukhus har man gått en annan väg, något som Vård­fokus skrivit om tidigare. Där har ett dynamiskt ljus med monokroma inslag av bland annat turkosfärgat och mörkrött ljus installerats.?

— När jag planerar ljus så utgår jag från det naturliga ljuset och i naturen har vi inte så mycket enfärgat rött eller blått ljus, förutom i norrsken. Mot bakgrund av det skulle jag nog inte planera ljuset så, säger Kjell Wallin.??

Än så länge är det ovanligt med dynamiskt ljus i vårdmiljöer, men det vinner mark, enligt Kjell Wallin. Exempel på det, förutom Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, är Karolinskas nybygge i Solna liksom Linköpings universitetssjukhus.?

— Det ligger i tiden, säger han.

Mer om ämnet

• Vad är optimal operations­belysning?