Många flyr Umas efter beskedet om tätare helgtjänstgöring

Förbannade och uppgivna. Så kan stämningen enklast beskrivas bland personalen på Universitetssjukhuset Mas i Malmö, efter beskedet att de tvingas arbeta varannan helg.

– Det är att gå långt tillbaka i tiden. Det är gammeldags och omodernt och innebär att vår sociala tillvaro utanför jobbet blir sämre, liksom samvaron med familjen. Tvingas jag jobba varannan helg måste min man ta mer ansvar på helgerna, vilket han egentligen inte har möjlighet till

Det säger Lena Olsson, tvåbarnsmor och sedan nio år barnmorska på sjukhusets förlossningsavdelning. Vi sitter i fikarummet. För ovanlighetens skull är det lugnt på avdelningen och barnmorskorna har tid att sitta samman för att diskutera det förslag till försämrade scheman som ledningen presenterade för bara några dagar sedan.

Varannan helg

Med några få undantag ska helgtjänstgöring införas varannan helg på i princip alla avdelningar på sjukhuset. De enheter som slipper lägga om sina scheman är sådana där mycket lite eller inget arbete alls utförs på helgerna, exempelvis operation.

Samtliga verksamheter ska senast den 30 september presentera en plan för genomförandet.

– Vi accepterar inte förslaget. Men ännu har vi inte hunnit diskutera igenom hur vi ska agera. Jag tror att stämningen bland personalen kommer att påverkas negativt. Det blir inte lika kul att gå till jobbet om man ska tvingas arbeta helg varannan vecka, säger Lena Olsson.

Hon får medhåll av de andra i rummet. Ingen välkomnar förslaget. I dag arbetar de två helger av fem.

Mycket helger ändå

– Det blir mycket helger ändå. Man vill ju vara ledig och umgås med andra människor när de är lediga, säger Marie Sundin som nyligen har börjat på avdelningen efter att tidigare ha arbetat på förlossningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Flera av barnmorskorna brukar arbeta i Danmark eller Norge under semestrarna. Somliga funderar nu på att lämna Malmö, eller byta yrke.

En som definitivt har fått nog av sjukhusets personalpolitik är sjuksköterskan Annie Mäenranta på infektionskliniken. Hon har bara varit färdig sjuksköterska i ett och ett halvt år men efter beskedet om tätare helgtjänstgöring har hon bestämt sig för att söka sig någon annanstans. Troligtvis till Norge.

”Det här var droppen”

– Det här var droppen! Jag känner mig utnyttjad. Inte nog med att man som sjuksköterska aldrig får någon uppskattning för det man gör. Så fort det händer någonting är det alltid vi som ska lösa problemen, nu genom att få sämre scheman. Varför drabbar det aldrig ”de där uppe”?

Hennes arbetskamrat, Emily Bjuvhag, vågar i nuläget inte säga upp sig från sin tjänst.

– Men det känns inte lika roligt att gå till jobbet längre. Jag trivs jättebra med mitt yrke och mitt arbete, men när vi hela tiden trycks ner i skorna blir det surt på arbetsplatsen.

Säger upp sig

På kvinnoklinikens akutmottagning har några av sjuksköterskorna redan bestämt sig. De säger upp sig och börjar arbeta i Danmark eller Norge istället.

För Anna Ottosson, som fick sin sjuksköterskelegitimation så sent som i somras, finns inte så många andra alternativ. Hon tillhör den kategori medarbetare som sjukhuset vill göra sig av med för att spara pengar – de visstidsanställda.

– Det känns inte så kul. Jag trivs väldigt bra här och mitt stora intresse är att jobba med kvinnor och hälsa. Men det finns ingen möjlighet för mig att bli kvar. Så jag tar mig till Danmark.