Riktlinjer för vård av demenssjuka på väg

Nu ska vården och omsorgen vid demens få riktlinjer. Och det är viktigt, säger professorn i omvårdnad Astrid Norberg, eftersom många personer med demenssjukdom inte får en bra vård.

I dag presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 – stöd för ledning och styrning, som riktar sig till både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Anledningen till att riktlinjerna är preliminära är att alla som vill ska kunna ge synpunkter på dem innan de slås fast i början av 2010.

– Riktlinjerna är mycket angelägna. Många är drabbade av demenssjukdom och de blir allt fler. Även om det finns de som får en fantastisk vård är det många som inte får en bra vård.

Det anser Astrid Norberg, sjuksköterska och professor i omvårdnad, som har varit med och arbetat fram riktlinjerna.

Socialstyrelsen slår i rapporten fast att vård och omsorg måste bli bättre och att personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt teamarbete och utbildning är grundförutsättningar för det.

Välbefinnande ett nyckelord

God vård och omsorg är centralt för personer med demens.

– Välbefinnande är ett nyckelord. Att uppleva bra och dåligt liv finns kvar länge i demenssjukdomen och dålig omvårdnad är ett hot mot den enskildes värdighet, sa PO Sandman, professor i omvårdnad och den som har lett expertgruppen omvårdnad.

Betydelsen av tidig diagnos både för den enskildes och de anhörigas skull, betonas i riktlinjerna, och det förutsätter en tidig utredning. En sådan är enkel att göra och kostar inte särskilt mycket, påpekade Gösta Bucht, professor i geriatrik som också har deltagit i utredningsarbetet, och tillade att Sverige nog är bäst i världen på att göra demensutredningar.

Tidig diagnos är också en förutsättning för att den demente personen i ett tidigt skede ska kunna behandlas med så kallade bromsmediciner, en typ av läkemedel som hjälper ungefär hälften av dem som drabbas av Alzheimers sjukdom.

Medel till omvårdnadsforskning behövs

Astrid Norberg understryker att det är viktigt att nå ut med vad som är bästa vård och att den forskning som finns sprids.

– Men det behöver forskas mer och är därför viktigt att få fram medel för mer omvårdnadsforskning, säger hon.

Ett annat problem är att det finns för mycket dåligt utbildad personal och att de som är kunniga är för långt ifrån vården. Även den palliativa vården är sämre för de demenssjuka än för andra.

Utgå från värdegrunden

Inte heller går det att forska på allt, men då måste man i stället utgå från värdegrunden och se den sjuke som den människa hon är, säger Astrid Norberg.

– Det är en person med en identitet som vi måste stödja livet igenom. Det kan vårdpersonalen hjälpa till med genom att påminna den sjuke om sin livshistoria och behandla honom eller henne som en viktig person som betyder något för andra. Vårdpersonalen kan också väldigt konkret bekräfta personen, hennes betydelse och att hon är värdefull genom att till exempel ge massage och se till att hon är fin i håret – men med respekt för hennes revir och på hennes villkor.