Ris och ros till förslaget om ny arbetsmiljölagstiftning
Kommer en avkriminalisering av arbetsmiljölagstiftningen att ge arbetet med säkerhet och hälsa i arbetslivet lägre status? Ja, säger LO och TCO. Nej, säger Arbetsmiljöverket.
Arbetsmarknadsdepartementet har just börjat gå igenom alla remissvar på förslaget om ny arbetsmiljölagstiftning.
Syftet med de föreslagna förändringarna är att göra reglerna klarare och mer effektiva. Bland annat genom att sluta blanda in rättsväsendet och istället låta Arbetsmiljöverket använda sig mer av avgifter och hot om vite mot både privata och statliga arbetsgivare som inte följer bestämmelserna. Brottsbalkens regler om straff för arbetsmiljöbrott berörs inte av förändringarna.
Fungerar dåligt i dag
– Många ärenden vi anmäler i dag hinns inte med av polis och åklagare, de preskriberas och leder inte till åtal. Detta har inte fungerat så bra, säger Mikael Syk, jurist på Arbetsmiljöverket, som är positiv till de föreslagna förändringarna.
Enda stora brasklappen som Arbetsmiljöverket lämnar in i sitt remissvar är att myndigheten behöver mer resurser om de ska hinna gå igenom och ändra alla sina föreskrifter innan den 1 juli 2013, då den nya lagen ska träda i kraft.
Hot mer effektivt
När det gäller vården och brott mot arbetsmiljölagstiftningen så är det redan i dag vanligast att Arbetsmiljöverket försöker få arbetsgivare att rätta till brister genom hot om böter. Detta är ett mer effektivt sätt att få bättre arbetsmiljö och ändring på missförhållanden än det överhängande men ofta tandlösa hotet om rättsliga straff, enligt Arbetsmiljöverket.
Två av de stora remissinstanserna, de fackliga centralorganisationerna LO och TCO, håller med om att hot kopplat till vite bör användas i större utsträckning i alla branscher. Men organisationerna ser samtidigt risker med att nästan helt avkriminalisera arbetsmiljölagen.
Visslare sämre skyddade
Enligt TCO kan det försvaga lagen och markera att samhället prioriterar ner det förebyggande arbetet med att säkra hälsa i arbetslivet. LO ser också risken med att privatanställda får ännu sämre skydd om de larmar om missförhållanden, om rättsliga straff helt byts ut mot förutbestämda avgifter eller hot om böter.
”En konsekvens som saknas i utredningen är effekterna av att ta bort det skydd som finns för anställda inom privat sektor som påtalar brott eller allvarliga missförhållanden. Företaget kan i dag inte åtalsanmäla eller avskeda ”visslare” så länge det påtalade brottet kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år”, skriver LO i sitt remissvar.
Under våren väntas Arbetsmarknadsdepartementet komma med en reaktion på remissvaren och ett slutgiltigt förslag på ny arbetsmiljölagstiftning.