”Sjuksköterskor får tåla lite mer än andra”

”Sjuksköterskor får tåla lite mer än andra”
Gränsen för vad en patient får göra och säga till sjuksköterskor togs upp vid en rättegång nyligen. Foto: Istockphoto

Rättegång. Advokaten försvarade dödshoten på akuten med att sjuksköterskor i sin yrkesroll borde ha högre tröskel för kränkningar från hotfulla patienter.

4 februari 2015

Jag blev väldigt frustrerad över advo-katens uttalande i rätten. Det skulle göra mig beklämd om det här är all-mänhetens uppfattning, men det trorjag inte”, säger sjuksköterskan MalinSteindl som arbetat 20 år på Höglands-sjukhusets akutmottagning i Eksjö.?

Tillsammans med två andra sjuksköterskor från samma enhet vittnade hon nyligen i tingsrätten mot en 24-årig man som hotade dem till livet vid ett sjukvårdsbesök i våras. Han var missnöjd med behandlingen och skrek ”jag ska sätta ett skott i pannan på dig” och ”jag ska sätta en kniv mot halsen på dig”.??

Mannens försvarare, Inge von Schéele, motsatte sig åtalet med argumentet att sjuksköterskor i sin yrkesroll borde ha en högre tröskel för kränkningar från hotfulla patienter.

— Poliser och ordningsvakter förväntas i sin roll som tjänstemän ha en högre mental beredskap för att möta stökiga personer, hot och våld. Om sjuksköterskorna är att betrakta som tjänstemän föreligger nog något motsvarande som för polisen, sade han strax efter rättegången till Vårdfokus.?

Men rätten höll inte med. Sjuksköterskornas skadeståndskrav på 5?000 kronor vardera godkändes av tingsrätten, som också dömde mannen för olaga hot till skyddstillsyn.?

Malin Steindl oroar sig dock för vilka konsekvenserna kan bli av uttalandet.?

— Även om han sa det i sin roll som försvarsadvokat förstärks risken för att det blir större acceptans för hot och våld mot vårdpersonal. ?

Var går gränsen för vad en sjuksköterska ska tåla?

Thomas Johansson, Sjuksköterska och chef för akutkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö

”Frågan är svår att svara på”

– Alla människor har olika förutsättningar för att hantera situationer som blir hotfulla. Men egentligen ska man som sjuksköterska aldrig tolerera att bli hotad.

Å andra sidan finns det olika typer av hot, varav vissa är lättare för personalen att hantera än andra, anser han.

På en akutmottagning är det exempelvis inte ovanligt att folk kommer in berusade eller drogpåverkade och hasplar ur sig en massa olämpliga saker. Ibland är det som sägs inte riktat till en enskild sjuksköterska eller någon annan som arbetar på akuten utan sägs rakt ut i luften. I det aktuella fallet pekade personen direkt på var och en av de tre sjuksköterskorna och uttalade sitt hot.

– Ligger någon på en brits och pratar med taket så upplevs det på ett annat sätt än om någon står framför mig, tittar mig i ögonen och säger att han ska skära halsen av mig. I det senare fallet har det definitivt gått över gränsen, säger Thomas Johansson.

Personalen som arbetar på akutmottagningen i Eksjö får regelbundet utbildning i hur de ska hantera olika hot- och våldssituationer.

– Men det är inte detsamma som att våra sjuksköterskor ska ha en högre tröskel och tåla mer än andra.

Anders Widmark, Ordförande i Riksföreningen för akutsjuksköterskor, ansvarig för specialistutbildning på Sophiahemmets högskolai Stockholm

”Det ska vara nolltolerans”

– En sjuksköterska ska inte behöva tåla hot över huvud taget.

Anders Widmark tycker inte att man kan kräva att personal på en akutmottagning ska ha en högre mental beredskap mot hot och våld än vad som förväntas av gemene man. Att jämföra med andra professioner som poliser och väktare tycker han är direkt felaktig eftersom de har helt olika uppgifter.

– I sjuksköterskeutbildningen ingår inte att lära ut självförsvar. Däremot måste man på en akutmottagning veta hur man ska larma för att få hjälp – av väktare och polis, säger Anders Widmark.

Han anser att rutinerna måste vara så rigorösa att sjuksköterskorna känner sig trygga även när hotfulla situationer uppstår.

På den specialistutbildning inom akutsjukvård som Anders Widmark ansvarar för finns ett speciellt avsnitt om arbetsmiljön och juridiken kring frågor som rör just hot och våld på arbetsplatsen.

– Många av studenterna vittnar om hotfulla händelser som de har varit med om i jobbet som sjuksköterska. Men de regler som finns kring hot och våld upplevs ofta som luddiga, vilket skapar osäkerhet.

Carita Fallström, Jurist på Vårdförbundet

”Ingen ska behöva tåla hot”

Varken i yrket eller privat ska någon behöva tåla hot. 

Enligt rådande domstolspraxis får vissa yrkesgrupper, exempelvis poliser och kriminalvårdare, räkna med att bli utsatta för våld och hot om våld och därför ha beredskap för det. Det är därför ofta svårare för dem att få ersättning på grund av en allvarlig kränkning.

– Som jag ser det ska vårdpersonal däremot inte behöva räkna med att bli angripna eller hotade. En sjuksköterska som blivit utsatt för en allvarlig kränkning borde därför få ersättning. Men praxis från domstolarna skiljer sig åt, ibland får de det, ibland inte, säger Carita Fallström.

Brottspåföljden skiljer sig åt beroende på om det bedöms som ett olaga hot eller hot mot tjänsteman. Olaga hot ger böter eller fängelse i högst ett år. Hot mot tjänsteman är allvarligare och kan ge fängelse i upp till sex år.

I det senare fallet ska sjuksköterskan dels ha varit anställd av en myndighet, dels ha blivit utsatt i samband med myndighetsutövning, exempelvis tvångsvård inom psykiatrin.

– Annars är det ganska ovanligt med myndighetsutövning inom hälso- och sjukvård. Men det finns fall från domstolarna där man bedömt frågan om myndighetsutövning på olika sätt.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida