Sjukvården allt oftare i skottlinjen vid väpnade konflikter
Internationella Röda kors-kommittén som kartlägger våldet befarar att deras dokumentation bara är toppen av ett isberg.
– Våldet har visat sig vara oerhört mycket mer omfattande och ha mer långtgående konsekvenser än vi kunnat ana. Rån, tortyr och kidnappningar är väldigt omfattande, säger Dick Clomén, jurist och folkrättsrådgivare på Röda korset.
I går diskuterades frågan på seminariet ”Sjukvård i skottlinjen” på Läkarsällskapet i Stockholm där Dick Clomén berättar om Internationella Röda kors-kommittén ICRC:s rapport Health care in Danger.
För drygt två år sedan publicerade ICRC en första rapport och i våras kom en rapport över våldsamma incidenter som under förra året drabbade hälso- och sjukvårdspersonal i länder med väpnad konflikt eller andra kriser.
Ögonblicksbild
Ögonblicksbilden av nära tusen incidenter i 22 länder handlar om användning eller hot om våld mot personal, sårade och sjuka, sjukvårdsinrättningar och fordon under 2012.
I 91 procent av fallen drabbades lokal personal, i sju procent internationell personal. En stor del av incidenterna stod statliga säkerhetsstyrkor och väpnade icke-statliga aktörer för.
– Vi hör ju oftast talas om våld som drabbar internationell personal och många tror att det mest är väpnade grupper som står för våldet. Vi såg personal som hindrades från att ge vård till vissa personer, men också att en del personal valde bort patienter för att de till exempel inte var på samma sida som de själva i en konflikt, berättar Dick Clomén.
I många fall förekom olika typer av våld samtidigt, till exempel kunde en väpnad grupp plundra ett sjukhus samtidigt som de hotade personal och patienter. En ambulans kunde nekas passage vid en vägspärr och patienten och den medföljande tas ut och misshandlas.
Hindrar vaccinationskampanjer
I 60 procent av fallen drabbades läkare, sjuksköterskor och ambulanspersonal. Och en ny trend är att med våldsamma medel störa vaccinationskampanjer. Till det kommer 35 tillfällen då osäkerhet hindrat vårdpersonal från att utföra sitt arbete, då de till exempel inte kunnat göra hembesök för att de saknade beskydd eller för att det var utegångsförbud.
– Vi ser också enorma sekundäreffekter. Då en läkare eller sjuksköterska dör drabbas alla som skulle ha varit deras patienter. Och i många länder flyr även hälso- och sjukvårdspersonalen.
Sjuksköterskorna har anslutit sig
Rapporten är en del i den internationella Röda kors-kommitténs projekt ”Sjukvård i
fara” som lanserades 2011 och som syftar till att göra vården säkrare i väpnade konflikter och andra nödsituationer. I oktober i år anslöt sig sjuksköterskornas internationella organisation, ICN, till arbetet.
– Just denna vecka diskuterar den internationella Röda kors-kommittén med flera länders försvarsmakter på en konferens i Sidney hur väpnade arméer skulle kunna underlätta vårdpersonalens arbete . Till exempel genom att inte stoppa ambulanser som behöver passera och genom att respektera det röda korset, säger Dick Clomén.