Skyddsombud på sjukhus gör flest anmälningar

Arbetsbelastning, underbemanning och brister i den fysiska arbetsmiljön. Det är några av de vanligaste orsakerna till att vårdens skyddsombud skickar 6:6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket.

Kommuner och regioner sticker ut. Det är från den offentliga sektorn de flesta 6:6a-anmälningar kommer — och framför allt från sektorn vård och omsorg (se faktaruta).

Vårdfokus har granskat de 6:6a-anmälningar som gjordes mellan januari 2015 och april 2019. Bland anmälningarna från vårdens skyddsombud kom de allra flesta från sjukhusen (133 stycken). Betydligt färre kom från primärvården (16 stycken) och ambulansverksamhet (5). Här kan du läsa om anmälan från skyddsombuden på Danderyds akutmottagning.

Skyddsombudens larm handlar framför allt om hög arbetsbelastning, stress, underbemanning och brister i den fysiska arbetsmiljön, till exempel problem med lokaler och ventilation. Flera vittnar också om brister i den psykosociala arbetsmiljön, som kränkande särbehandling och hot och våld.

Hot om vite inte ovanligt

Enligt Arbetsmiljöverket har omkring 500 av de fem senaste årens totalt 2 283 6:6a-anmälningar lett till föreläggande om vite. Vite är en sanktionsavgift och myndighetens kraftfullaste åtgärd. Det ska vara en kännbar summa, en inte angenäm utgiftspost i budgeten.

Arbetsgivare brukar få ungefär tre månader på sig från föreläggandet om vite till att åtgärder ska presenteras. Händer ingenting skickas ett nytt förläggande — ofta med höjt vitesbelopp.

— Arbetsgivare struntar aldrig i risken att betala ett vite, däremot kan kunskaperna om arbetsmiljöansvaret, och kanske till och med viljan att vidta åtgärder, skilja sig åt, säger Jan Sandberg, sektionschef på Arbetsmiljöverkets Region mitt.

Komplex verksamhet

Den skattefinansierade vården är en komplex verksamhet. Politiska majoriteter kan bytas ut vart fjärde år. Dåliga arbetsvillkor leder till personalbrist, som i sin tur leder till brist på vårdplatser, överbeläggningar och ännu sämre arbetsvillkor. Enligt Jan Sandberg är vården också en komplex organisation att utöva tillsyn över.

— Arbetsgivare i vården saknar ofta förutsättningarna att vidta åtgärder som har verklig effekt. Under året har vi därför en informationsinsats om systematiskt arbetsmiljöarbete som riktar sig till politiker och högre tjänstemän inom kommuner och regioner. Jag hoppas det kan få dem att ta fler initiativ i arbetsmiljöfrågor, säger han.

Kraftfulla verktyg

Sådana initiativ efterlyser även Maria Steinberg, docent och lektor i arbetsmiljörätt, som har doktorerat på en avhandling om skyddsombud och 6:6a-anmälningar. Hon anser att Arbetsmiljöverkets verktyg — lagar, föreskrifter, förordningar, inspektioner, föreläggande om vite och förbud av farlig verksamhet — är kraftfulla.

Men hon ser också ett problem i att myndigheten är underdimensionerad.

— Det är en politisk fråga om huruvida de ska klara sin myndighetsutövning. För några år sedan fanns 430 inspektörer inom verket — i dag är de omkring 250.

I en ny studie har Maria Steinberg studerat 62 förelägganden om vite från Arbetsmiljöverket. Samtliga är resultat av 6:6a-anmälningar om brott mot den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla 2016. Föreskriften, som kallas för Osa, ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga psykosocial ohälsa, och att se till så att det finns en balans mellan resurser och krav i arbetet.

Fokus på kvinnors arbetsmiljö

Maria Steinberg menar att Osa-föreskriften sätter fokus på brister i kvinnors arbetsmiljö på ett sätt som tidigare föreskrifter inte gjort. Hennes studie visar att de flesta 6:6a-anmälningarna kommer från kvinnor inom den offentliga sektorn — framför allt vård och omsorg. De flesta handlar om hög arbetsbelastning, många också om samarbetsproblem och kränkande särbehandling.

Enligt Maria Steinberg tar arbetsgivare 6:6a-anmälningar på stort allvar.

— Min forskning visar att arbetsgivare brukar piggna till och prioritera arbetsmiljöproblemen om skyddsombud hänvisar till arbetsmiljölagens 6:6a. Jag tror både på skyddsombudens och Arbetsmiljöverkets möjligheter att påverka. Skyddsombuden gör ett viktigt jobb — de är folkhälsoarbetare och jag är tacksam att de orkar.

DEN NYA FÖRESKRIFTEN:

Föreskriften AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, trädde i kraft 2016. Den handlar om psyko­social arbetsmiljö och om att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

HÄR BRISTER ARBETSMILJÖN OFTAST:

• Fysisk arbetsmiljö, inklusive ventilation och lokaler
• Hög arbetsbelastning och stress
• Psykosocial arbetsmiljö, inklusive
• kränkande särbehandling
• Underbemanning
• Överbeläggningar

Källa: Arbetsmiljöverkets statistik över 6:6a-anmälningarinom hälso- och sjukvård januari 2015–april 2019.

Mer om ämnet

• Deras anmälan fick fart på sjukhusledningen
• Anmälan får arbetsgivaren att förstå allvaret