Skyddsstopp fick bort skadlig handsprit i Uppsala

Skyddsombud i Uppsala stoppade användning av en viss handsprit efter att vårdpersonal drabbats av svåra besvär. Spriten orsakade kraftig värk och gjorde händerna torra och röda.

För knappt två veckor sedan infördes skyddsstopp i Region Uppsala gällande en viss sorts handsprit, som användes på Akademiska sjukhuset.

– Det upptäcktes på en av våra intensivvårdsavdelningar som jobbar med covidpatienter. När de använde just den handspriten började händerna göra ont, de fick vita och röda prickar på dem. Kärlen drog ihop sig så mycket att man fick ont i fingertopparna, det kändes som om naglarna skulle falla av och som om någon bankade på fingrarna, säger Anna Åström, specialistsjuksköterska och Vårdförbundets huvudskyddsombud.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Användes enbart på sjukhuset

När personalen slog larm om skadorna hände ingenting förrän skyddsombuden beslutade att införa ett skyddsstopp. Stoppet hävdes efter ett dygn under förutsättningen att den aktuella handspriten inte skulle få användas mer.

– Vi vet att den har använts på två intensivvårdsavdelningar och akuten på Akademiska sjukhuset, men den har inte spridit sig utanför sjukhuset. Den kom från Uppsala universitet där de ställt sig och börjat göra den efter recept från WHO för att stötta vården, men proportionerna hade blivit fel, det hade blivit för mycket väteperoxid i den och det är uttorkande i längden, säger Anna Åström.

– Man kanske hade trott att handsprit används några få gånger under ett arbetspass, men den används ofantliga många gånger under bara ett enda vårdmoment som det är i dag.

Värken försvann

När skyddsstoppet infördes fanns annan handsprit tillgänglig, så det har inte påverkat arbetet på avdelningarna. Och skadorna som handspriten orsakade har till största del gått över.

– Värken i händerna försvann på ungefär ett dygn men däremot har de haft röda, spruckna och jättetorra händer så de har fått smörja dem mycket efter arbetspassen i många dagar efteråt. Nu har jag inte hört att det är någon som har besvär fortfarande, men vi säger till dem att vara observanta, för man kan reagera starkare på andra kemiska ämnen när man redan har underliggande besvär, det vet man inte, säger Anna Åström.

Tätare kontroller av skyddsutrustning

Efter händelsen har kontrollerna av produkter med kemikalier i blivit hårdare på sjukhuset.

– På något vis tappar vi förtroendet när arbetsgivaren tar in en sådan här sak. Vi är mer observanta nu när någon flaggar för ett problem och har tätare möten med arbetsgivaren. Det är inte bara handspriten det handlar om, det kommer ju in all möjlig skyddsutrustning nu som man måste ha koll på. Senast i morse hade vi möte med arbetsgivaren om hur varumottagningen tar emot saker och om de har koll på att det som kommer in håller måttet, säger Anna Åström.

Mikael Köhler, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, håller med om att det funnits brister i säkerheten när det gäller att bedöma till exempel donationer som strömmar in till vården under krisen.

– I ett tidigt skede var mottagningskontrollen inte fullt utvecklad från ordinarie kontaktvägar till nya kontaktvägar. Vi har skärpt den och tagit in ingenjörskompetens i mottagandet där innehållsdeklarationer granskas bättre än tidigare. Vi har gått ut med information att oavsett om vi beställer saker själva eller får gåvor måste materiel komma in den rätta vägen så att vi kan kontrollera det, säger han.

Han är nöjd över att det snabbt slogs larm och att skyddsstoppet infördes.

– Det var något som inte fungerade bra och skyddsombuden reagerade på det. Vi kanske var lite långsamma att fånga upp det men huvudskyddsombudens möjligheter att påverka fungerade och det är jag glad för, vi har ett bra samarbete i den här frågan, tycker jag.