Sticka säkert inte självklart

Stick- och skärskador är den vanligaste arbetsplatsolyckan bland Vårdförbundets medlemmar. Ändå är säkra produkter sällan standard. Någon måste driva på, som i Enköping.

Sjuksköterskan Marie Raumers avdelning har helt gått över till säkra produkter.?

— Vi kan aldrig tänka oss att gå tillbaka, säger hon.?

För något år sedan var hon på en mässa där olika skyddsprodukter visades, bland annat en sticksäker pvk. Marie Raumer tyckte att den var helt fantastiskt och sa ”det här måste vi bara ha!” när hon kom hem. Nu använder medicinavdelning 2 på lasarettet i Enköping bara stick- och skärskyddade produkter på alla områden där det går. Personalen fick en dags utbildning och efter några veckor hade alla fått in snitsen.?

— Jag sparar tid eftersom jag misslyckas färre gånger än tidigare, säger Marie Raumer.?

Men säkra produkter är ingen självklarhet och medicinavdelning 2 får själv köpa in sin special-pvk. De har försökt sprida sitt säkerhetsbudskap till resten av sjukhuset men det går trögt.?

— Kulturen är stark inom vården. Jag tror man måste ha någon som driver på. I vårt fall handlar det mycket om att vi hade en positiv chef, säger Marie Raumer. ?

Känns det tryggare att gå till jobbet??

— Oh ja. Mycket, mycket. De flesta grejerna sköter man med enhandsgrepp och behöver inte pilla med den andra handen. Det skapar en känsla av säkerhet och trygghet hos oss, och då blir också patienterna lugnare.??

Men på sina håll är det svårare att införa. Ulrika Olsson, produktchef hos leverantören B. Braun, upplever en ovilja från både sjuksköterskor och läkare att lära om, främst inom anestesi.?

— Det är mycket status i att kunna sätta en infart. Man vill inte misslyckas, och de som har jobbat länge har mest att förlora. Ibland har man lust att säga: Herregud, det är ju för er skull! berättar hon. ?

Ulrika Olssons bästa argument är att fråga vad familjen skulle säga om de kommer hem med en blodsmitta.?

— Det är det enda som biter.?

En annan orsak till motstånd kan vara en pressad arbetssituation. Men att ta sig tiden att lära om bör vara väl värt besväret. Enligt en undersökning som Vårdförbundet gjorde 2005 är det bara en tidsfråga innan man sticker sig, 80 procent av medlemmarna har gjort det. I bästa fall innebär det bara en period av postexponeringsprofylax och malande oro, i värsta fall smittas man av sjukdomar som hepatit eller hiv. Ändå är det bara uppskattningsvis 50 procent av alla pvk:er (perifer venkateter) som används varje dag som är stickskyddade. Siffrorna kring andra produkter, till exempel injektionskanyler, är ännu sämre. ??

För några år sedan var det främst ekonomin som satte käppar i hjulet eftersom en sticksäker pvk kunde kosta tre gånger så mycket, men i takt med att fler och fler landsting efterfrågar dem sjunker priserna och i dag är ekonomin inte längre något stort hinder. Det säger flera upphandlare och leverantörer som Vårdfokus har talat med. Anders Hansson är materialkonsulent för landstingen i Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Dalarna. När han började för fyra år sedan kostade en säker pvk uppemot 12 kronor, jämfört med en vanlig för 4,50. I dag har priset sjunkit till omkring 7,50.?

— Det kommer att sjunka ytterligare, säger han.?

Snart kan alla bli tvungna att lära om. I somras kom ett nytt EU-direktiv som ökar kraven på att skydda vårdpersonalen mot stick- och skärskador. Senast om två år ska Sverige ha införlivat direktivet och Anders Hansson tror, precis som många andra, att det bara är en tidsfråga innan det kommer nya föreskrifter som tvingar alla att använda säkra produkter. Han tror också att landstingens försäkringsbolag kommer att sluta betala ut ersättning till dem som inte använder skyddsutrustningen.?

— Det finns bara vinster med säkra produkter. Man slipper onödiga provtagningar, psykologiska problem och sjukskriven personal, säger Anders Hansson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida