Sverige inte längre ett föregångsland på arbetsmiljöområdet

Forskning om människans villkor i arbetslivet har inte längre någon hög prioritet i Sverige. En stor utmaning för dagens arbetslivsforskare är att åter bygga upp den tvärvetenskapliga forskning som bedrevs på Arbetslivsinstitutet.

13 juni 2008

När en professor emeritus och nestor i arbetslivsforskning ser tillbaka blir det en exposé över Sveriges utveckling från stormakt till något av ett utvecklingsland på arbetsmiljöområdet.

– Efter 70-talet följde en nedrustning i arbetslivet som ledde till magra organisationer och den nedrustningen gäller även arbetsmiljöarbetet.

Det säger Lennart Lennerlöf, författare till boken Mitt arbetsliv – en rekonstruerad forskningshistoria, som i dag presenterades av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas.

Lennart Lennerlöf, drygt 80 år, har varit med och utvecklat tvärvetenskaplig forskning inom området människor-datateknik-arbetsliv. När han ser tillbaka på vad som hänt sedan 1950-talet ser han en nedbantad företagshälsovård, avvecklade anpassningsgrupper och ett nedlagt Arbetslivsinstitut.

– Samtidigt ser vi en skenande sjukfrånvaro. Forskningen visar att det inte beror på att fler är sjuka utan på att sjukskrivningsperioderna har blivit längre, säger Lennart Lennerlöf.

Bisarr debatt om fusk

Han saknar en debatt om arbetsmiljöarbetets kollaps och dess betydelse för sjukfrånvaron.

– I stället har vi fått en bisarr debatt om att människor fuskar till sig bidrag, säger han.

En av dem som lyssnade till presentationen av Lennart Lennerlöfs bok var Gunnar Aronsson, professor vid Stockholms universitet och tidigare forskare vid Arbetslivsinstitutet. Han är tillbaka i samma korridorer på psykologiska institutionen som han lämnade för 20 år sedan.

Den forskning som bedrevs på Arbetslivsinstitutet är numera spridd på högskolor och universitet över hela landet och är därmed svår att få en överblick över. Enligt Gunnar Aronsson är en av utmaningarna för dagens arbetslivsforskare att åter bygga upp den sorts tvärvetenskapliga forskargrupper som verkade inom Arbetslivsinstitutet.

– Kompetensen som fanns där är nu spridd över en mängd olika projekt och på kort sikt är det naturligtvis ett resursslöseri. Forskarna har gått tillbaka till sina discipliner och krafterna på universitet och högskolor är riktade mot studenter – inte mot att skapa organisationer tvärsöver olika institutioner. Systemet gynnar inte den tvärvetenskapliga forskningen, säger Gunnar Aronsson.

Studerar hälsans psykologi

Han tycker dock inte att framtiden ser helt mörk ut – det finns mycket ny forskning som spirar. Själv forskar han kring vad som gör att människor håller sig friska. I sina studier kring hälsans psykologi söker han svaren mer i organisationer och strukturer än hos individerna själva.

– Resultatet visar att en viktig friskfaktor är att människor känner att de kan göra ett bra jobb. Yrkesstolthet ger hälsa och energi. Ta till exempel en sjuksköterska som gör något krävande som man utifrån tycker skulle skapa stress. Det gör det inte om hon känner att hon har fått använda sin kompetens. Det är om hon inte får använda den som hon blir stressad.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida