Ta barns stress på allvar

Ta barns stress på allvar
Evalotte Mörelius är barnsjuksköterska och docent i omvårdnad med inriktning mot pediatrik. Hon forskar och undervisar på Linköpings universitet och arbetar även på barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Foto: Henrik Witt

Hjärtefråga. Sjuksköterskan Evalotte Mörelius vill att fler kolleger ska lägga sig i när de ser ett stressat barn. Nu reagerar vården för sent — trots att tidiga insatser hjälper barnen i framtiden.??

7 januari 2015

Varje år kommer nya rapporter om hur allt fler tonåringar och inte minst unga flickor har ont i magen, svårt att sova och ångest. Stressrelaterade sjukdomar grundläggs tidigt. Ändå fokuserar vården väldigt lite på att upptäcka och förebygga stress hos barn.

?— Här har vi ett viktigt ansvar att agera innan symtomen blir helt uppenbara, säger Evalotte Mörelius som nyligen kom ut med läroboken Stress hos barn och ungdom.?

Vad kan vården göra åt vårt stora samhällsproblem? Mycket handlar om att hjälpa både föräldrar och barn att lära sig hantera stress och hitta strategier för att kunna leva i det samhälle vi skapat fullt av budskap, intryck och statusuppdateringar.?

— Se barnens behov, hjälp familjer att sätta gränser och hitta balans mellan vila och aktivitet. Eller prata med barn om vad som stressar dem i vardagen och hur de kan lära sig hantera detta, säger Evalotte Mörelius.??

Redan som liten visste hon att hon ville jobba med barn som sjuksköterska. Och det är framför allt de allra minsta, på neonatal-iva vid Universitetssjukhuset i Linköping, som hon ägnat sitt arbetsliv åt.?

Tidigt födda utsätts för mycket stress när vården gör ingrepp för att de ska överleva. Forskning visar att tidig stress kan ge inlärningssvårigheter och beteendeproblem senare i livet, men bättre smärtlindring och att få vara fysiskt nära sina föräldrar motverkar detta.?

Det var prematurbarnen som fick Evalotte Mörelius att börja forska om stress och hur vården kan arbeta mer förebyggande. Boken som hon nu har skrivit tar ett större grepp och handlar om barn och unga i alla åldrar.??

Symtom och vad som stressar barn varierar i olika åldrar och skiljer sig åt mellan barn med olika personligheter. I samma familj kan ett syskon må bra av att ha många aktiviteter inplanerade efter skolan och ett annat syskon må dåligt av det. ?

Stressymtom är svagare och mer diffusa ju mindre barnet är. Tecken på stress hos ett förskolebarn kan vara magont, utåtagerande eller att barnet drar sig undan. Spädbarn slutar äta, gråter mycket och är svåra att trösta, symtom som kan vara tecken på så mycket annat.

?I de allra yngsta åldrarna är det framför allt bristande kontakt och anknytning som stressar barn.

?— Jag vet att sjuksköterskor på bvc är väldigt bra på att se det här, men många är rädda för att konfrontera föräldrarna. Du ska respektera och lyssna in, men måste för barnets skull våga ställa känsliga frågor, säger Evalotte Mörelius.?

Tonåringar är extra känsliga för yttre och inre krav. Sårbarheten är en del av deras utveckling. Därför är det viktigt att tänka på att alla ung­domar kan behöva stöd, även de som verkar ha fått ett bra skydd under uppväxten och lärt sig hantera stress.?

Evalotte Mörelius tycker att skolsköterskor måste bli ännu mer närvarande där barnen och ungdomarna är. Det kan vara lättare att ta upp något vid ett spontant möte i uppehållsrummet än att knacka på en stängd dörr och lufta sina problem, säger hon. På alla skolor skulle hon vilja se grupper där tonårsflickor, barn till skilda föräldrar eller kroniskt sjuka barn får träffas och prata om sina känslor och tankar.

??Faktorer som skyddar barn mot stress är bra självkänsla, stor förutsägbarhet, känslan av sammanhang och kontroll, men också sömn och vila. På marknaden finns ett stort utbud av avstressande aktiviteter. Skolor har börjat med allt från mindfulness till massage. Vården erbjuder olika terapiformer, som konstterapi och kbt. ?

Enligt Evalotte Mörelius finns det lite evidens kring vilka metoder som fungerar bäst för att före­bygga och lindra stress hos barn i olika åldrar. Därför behövs mer forskning. Men det viktigaste hälso- och sjukvården kan göra i nuläget är att ta barns och ungas stress på större allvar och få in det mer i arbetet, säger hon.?

— Vad gör du när du är stressad? Vad gör dina föräldrar? Är det ett bra sätt? Prata mer med barn om stress, vad det är och vad de kan göra åt det.

Checklista: Fråga barn om stress

  • Hur gör du när du har för mycket läxor?
  • Vad skulle du göra om någon på skolan retade dig?
  • Vad skulle du göra om du försov dig när du ska till skolan?
  • Vad gör du när dina föräldrar bråkar?
  • Berätta vad du gör när du blir arg eller rädd?
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida