”Vi ska lösa 10 000-kronorsfrågan lokalt”

Siffran 10 000 finns inte med i det nya centrala avtalet med SKL. Men tydliga formuleringar kring lönespridning och särskilt yrkesskickliga gör att extra erfarna och kunniga medlemmar ändå kan förvänta sig så stora löneökningar de närmaste åren, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

På fredagsförmiddagen står Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, och Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, och jämför resultatet från sina pulsklockor och sömnmätningar på mobilen. Det är låga siffror på sömn och branta uppåtkurvor på puls.

Avtalsförhandlingarna med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Sobona har pågått sedan årsskiftet. I mitten av april tog medlare över. I det avtal som parterna till slut lyckades enas om i går – som ännu inte finns att se i sin helhet – har SKL och Sobona gått Vårdförbundet till mötes när det gäller flera krav.

10 000-kronorsfrågan?

Här finns kortare arbetstider vid ständig nattjänstgöring, även i kommunerna, och partsgemensamma arbeten för att få ordning på den lokala löneprocessen och arbetstidsförläggningen. Men vad hände med yrkandet på 10 000 kronor mer i månaden till särskilt yrkesskickliga? Som skulle bidra till ökad lönespridning och att erfarna stannar i vården?

Trots att det inte finns några siffror i det nya centrala avtalet säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och förhandlingschefen Annelie Söderberg att arbetsgivarsidan mött Vårdförbundet även i detta krav – men att lösningen på 10 000-kronorsfrågan nu finns lokalt.

Sineva Ribeiro förklarar varför hon och resten av Vårdförbundets styrelse enades om att den bästa strategin för förbundet och medlemmarna var att tacka ja till medlarnas bud i går, i stället för att driva frågan vidare och kanske hamna i strejk:

– Utifrån de skrivningarna vi fick till oss känner vi att möjligheten ges att säkra upp de där 10 000 kronorna. De andra yrkandena har vi fått igenom. Vi kände att det var väldigt mycket plus i det vi hade på bordet och att vi har en styrka i vårt förbund att nu sätta press lokalt, säger Sineva Ribeiro.

Tuff lokal kamp

Vårdförbundets lokala avdelningar har under flera år försökt få arbetsgivarna att öka lönespridningen och satsa på erfarna för att de ska stanna i vården. Inför förra årets lokala lönerevision var detta ett krav från samtliga lokalavdelningar. Men arbetsgivarna har inte gått Vårdförbundet till mötes, ofta med argument kring regionens eller kommunens dåliga ekonomi. Därför har förväntningarna på ett central avtal varit stora.

Läs också: Jämtland ser räddningen i ett centralt avtal
Läs också: Nu måste lönen upp för trotjänarna

Så vad finns det i det nya centrala avtalet som kommer att göra det lättare att nå framgång lokalt?

Enligt Annelie Söderberg har de lokala löneförhandlingarna fått ett nytt utgångsläge eftersom Sveriges 290 kommuner och 21 regioner via SKL nu skrivit på ett centralt avtal om att särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i lönesättningen, att erfarenhet ska belönas och att även behovet av att behålla kompetent personal ska styra arbetsgivarens prioriteringar.

Avtalet innehåller också många skrivningar om hur resultatet ska följas upp. Avtalet gäller i tre år, men är möjligt att säga upp tidigare.

– Avtalet ska följas upp årligen. Om vi ser att det inte händer något med lönespridningen och de särskilt yrkesskickligas löner så har vi möjlighet att säga upp det efter två år. Och det kommer vi i så fall att göra, säger Sineva Ribeiro.

Prioriterade yrkesgrupper

Enligt henne och Annelie Söderberg pekar det nya avtalet ut Vårdförbundets medlemmar – och särskilt de mest yrkesskickliga – som en grupp som ska prioriteras av regioner och kommuner. Även i förhållande till andra yrkesgrupper. Trots att flera kommuner och regioner väntas gå med budgetunderskott håller de inte med om att det inte finns pengar till stora lönesatsningar på Vårdförbundets medlemsgrupper.

– Kan du satsa miljarder på nya sjukhus och betala 140 000 för en allmänläkare under juni, juli, augusti, då finns det pengar. Lokala arbetsgivare ska veta att det här avtalet kommer att kräva en omprioritering, säger Sineva Ribeiro och tillägger att det fortfarande är möjligt för politiker nationellt att skjuta till pengar.

Särskilt yrkesskickliga

Ett viktigt arbete för lokala fackligt förtroendevalda och arbetsgivare blir att ta fram lokala kriterier för vem som ska räknas som särskilt yrkesskicklig. Detta finns inte angivet i det centrala avtalet och kommer att behöva preciseras i lokala avtal, säger Sineva Ribeiro.

Om jag är en erfaren och särskilt yrkesskicklig, kan jag då förvänta mig att jag kommer att få 10 000 mer i lön inom den här avtalsperioden, trots att siffran inte står i det centrala avtalet?

– Den som räknas som särskilt yrkesskicklig ska kunna förvänta sig 3 300 kronor mer om året. Om två år ska vi kunna se att de särskilt yrkesskickliga fått cirka 7 000 mer i löneökningar. Vi ska lösa 10 000-kronorsfrågan lokalt, säger Sineva Ribeiro.

”En jäkla press”

Det som, enligt henne, kommer att göra det möjligt är hårt lokalt fackligt arbete, de nya förutsättningarna som det centrala avtalet ger, marknadskrafterna och Sveriges politikers vilja att fortsätta ge medborgarna en god hälso- och sjukvård. 

– Och att vi sätter en jäkla press. Nu behöver vi göra ett jättejobb lokalt för att det här avtalet ska leverera 10 000 kronor mer till särskilt yrkesskickliga och en god löneutveckling till övriga. Det är nu det börjar.