Forskare: Sämre hälsa utan flexibilitet

Så länge den anställde själv kan välja sin arbetstid är det bra. När flexibiliteten minskar får det negativa konsekvenser för hälsan, slår Torbjörn Åkerstedt fast.

När jag ser hur man hanterar den nya lagen är det tydligt att flexibiliteten har försämrats och jag är övertygad om att det kommer att försämra hälsan för många«, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutet i Stockholm.

Han har forskat mycket kring sömnens betydelse för arbetstiden.

– Så länge man kan få den arbetstid som man vill ha är det positivt. Det säger sunda förnuftet att man mår bättre då.

I grunden tycker han att det är bra att Sverige har fått en arbetstidslag med tydliga begränsningar, till exempel att ingen får arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan.

– Den gamla svenska lagen var värdelös. I praktiken
innebar den att man kunde arbeta 24 timmar om dygnet. Men jag trodde aldrig att den nya lagen skulle utnyttjas på det sätt som har skett.

Nu ser han stora risker med att det system som många väljer kommer att skapa problem för sömnen, säkerheten och hälsan.

Torbjörn Åkerstedt påpekar att intentionerna i eu-direktivet var att det skulle vara elva timmar mellan arbetspassen – inte elva timmar som kan läggas litet när som helst under 24-timmarsperioden. Därför är han negativ till att arbetsgivare på en del håll behåller systemet med att anställda går på tidigt på morgonen dagen efter ett sent kvällsskift.

– Det ligger något i talet om behov av uppföljning på morgonen efter ett kvällspass, men ur hälsosynpunkt är det olämpligt. Den som arbetar så får kanske bara fem timmars sömn. Jag har aldrig förstått att man har fått behålla det systemet, säger han.

Torbjörn Åkerstedt poängterar att det inte är långa arbetspass som är problemet, utan bristen på sömn. Det är bättre med tio timmars arbete med längre ledighet mellan skiften än åtta timmars arbete och kortare ledighet. Men, säger han, då är det viktigt att den anställde inte blir störd utan får möjlighet att sova ut under sin ledighet. Om hon i stället är i beredskap och ideligen blir väckt får hon inte den sömn som behövs.

Han är inte förvånad över de starka reaktionerna från många. Arbetstiden, säger han, är den viktigaste frågan för individen. Den är ramen för hur man ska hinna med resten av livet.

Finns det då några lösningar?

– Det är inte den typ av tekniska lösningar som många använder i dag, utan mer personal. Om man inte anställer fler blir det löntagarna som får ta de negativa konsekvenserna. Men jag vet att det inte är så populärt att föra fram den här åsikten, säger Torbjörn Åkerstedt.

Vad den nya arbetstidslagen har inneburit skulle det vara intressant att forska om, anser han, inte minst nattarbetet.

Vid ett seminarium om bland annat nattarbete har han mött personer som var med och skrev eu-direktivet. De ansåg att det i dag inte finns någon yrkesgrupp inom eu som har ett så psykiskt eller fysiskt pressande arbete att de ska arbeta max åtta timmar på natten. Samtidigt förklarade de att de välkomnar forskning om detta.

Själv tycker Torbjörn Åkerstedt att allt nattarbete och tidigt morgonarbete är av ondo.

– Varje avvikelse från sömn mellan klockan tio på kvällen och sju på morgonen är negativ för hälsan, det visar vår forskning, säger han.