Döttrar till utlandsfödda drabbas lättare av ohälsa

Huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Flickor med utländska föräldrar har ökad risk för hälsobesvär, visar en ny avhandling från Mittuniversitetet.

Forskningen baseras på klassrumsundersökningen Svenska skolbarns hälsovanor, där flickor och pojkar i årskurs fem, sju och nio besvarat ett frågeformulär som hälsa och hälsobeteende.

 27 procent högre risk

Ungefär en femtedel av de totalt 11 972 barn som deltog hade en eller två föräldrar som var födda i ett annat land än Sverige. Det visade sig att flickor med två utlandsfödda föräldrar hade 27 procent högre risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont och nedstämdhet jämfört med flickor med två svenskfödda föräldrar.

– Betydelsen av kön och föräldrabakgrund samt skillnader i materiella tillgångar i familjen kan förklara några av skillnaderna, säger Heidi Carlerby vid institutionen för hälsovetenskap på Mittuniversitetet.

Tre av tio barn med två utlandsfödda föräldrar hade en låg nivå av materiella tillgångar mätt i tillgång till bil, dator, eget rum och semesterresor med familjen, jämfört med en av tio bland barnen med två svenskfödda föräldrar.

Generella riskfaktorer för ohälsa, oavsett härkomst, var alla former av inblandning i mobbning, och för flickor dessutom att leva med en ensamstående förälder.

Insatser behövs i skolan

– Våra resultat visar på behovet av hälsofrämjande insatser i skolan. Exempelvis genom aktiviteter och program som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst och familjens materiella tillgångar och genus. Det behövs också interventioner som tar hänsyn till demokratiska processer och kommunikation, säger Heidi Carlerby.

Hon lägger fram sin avhandling Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst på fredag.