forskning

Nu ska skolsköterskornas hälsosamtal utvecklas

Nu ska skolsköterskornas hälsosamtal utvecklas
Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap vid Luelå tekniska universitet.

Att utveckla hälsosamtalen tillsammans med skolsköterskorna är något som Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap, ska ägna sig åt de närmaste åren. Hon är en av fem nya så kallade flexitforskare som ska flytta sin forskning från universitetet ut i samhället.

– Målet med flexitforskartjänsterna är att bygga broar mellan universitet och det omgivande samhället. Andra aktörer i samhället kan få upp ögonen för vad akademien kan bidra med, och vi som forskar på universitet kan också få en direkt koppling till olika verksamheter, säger Catrine Kostenius, som är verksam vid Luleå tekniska universitet.

Men de närmaste åren kommer hon ha sin forskningsbas hos Norrbottens kommuner, skriver universitetet på sin hemsida.

Catrine Kostenius har lång erfarenhet av hälsofrämjande arbete i skolorna och nu ska hon, tillsammans med skolsköterskor i Norrbottens kommuner, ägna sig åt utveckling av hälsosamtalen.

– Nästan alla som arbetar med barn och unga har tänkt tanken ”hur kan vi ännu tidigare nå dem som behöver stöd”. Många säger att de kunde se redan i förskolan vilka som behövde hjälp och för att nå dessa barn behövs samverkan. Vi ska försöka bygga upp en plattform eller ett forum för det. Det finns ett stort intresse, inte minst från barn- och ungdomspsykiatrin, med ”early interventions”, säger Catrine Kostenius.

Flexitforskare

Riksbankens Jubileumsfonds flexitsatsning har pågått sedan 2010. Flexit är öppet för disputerade forskare inom humaniora och samhällsvetenskap och ger finansiering för tre års forskning vid en organisation utanför akademin.

Huvudsyftet med Flexit är:

  • Att bygga broar mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och företag och organisationer utanför universitetsvärlden.
  • Att underlätta kunskapsutbyte och stimulera kontakter så att fler organisationer utanför universitetsvärlden kan se och nyttja kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare, och vice versa.

Källa: Luleå tekniska universitet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida