Från botten till toppen
Kvalitetsregistret gav ett obönhörligt besked: ni är i botten. Ett »hästjobb« förde upp Lidköpings barndiabetesmottagning till de bättre i landet. För Karl betyder det något extra besök med chans att välja luktsudd.
Tioårige Karl Hermansson sticker sig vant i fingret så fort han kommer in i undersökningsrummet på barnmottagningen i Lidköping. Han har haft diabetes i ett och ett halvt år och tycker inte att det är så märkvärdigt att sticka sig själv, »det är bättre än att någon annan gör det«.
I dag kommer han tillsammans med mamma Johanna och pappa Tomas för att kontrollera HbA1c och prata med diabetessjuksköterskan Ewa Carlzon om hur blodsockret har legat sedan förra besöket. I dag är det 6,7. Bra, tycker Ewa. Högt, kommenterar mamma, som är van vid att det är lägre.
Det brukar räcka med att Karl kommer till mottagningen var tredje månad eftersom hans värden i allmänhet är stabila. Men efter sommaren blev det ett extra besök eftersom alla mellanmålsglassar hade orsakat en liten topp.
Det är så de gör nu, barndiabetesteamet, som förutom Ewa består av ytterligare en sjuksköterska, läkare, dietist, kurator och psykolog. Ligger HbA1c-värdet över den gräns de har som genomsnittligt mål eller om det har stigit ovanligt mycket för ett enskilt barn, blir det ett nytt besök efter en månad.
När det nationella registret för barn- och ungdomsdiabetes startade 2000, skickade teamet in data på de barn och ungdomar de hade på kliniken, övertygade om att de låg bra till.
– Vi fick nästan en chock när det visade sig att vi låg bland de sämsta i landet. Vi satte oss ned och sa till varandra att det här måste vi göra något åt, berättar Ewa Carlzon, som också är barnsjuksköterska och vårdföreståndare på sjukhusets barnmottagning och dagsjukvård.
Den första åtgärden blev att sätta ett mål för det genomsnittliga HbA1c-värdet på 8. De som låg högre kallades tillbaka till mottagningen efter en månad. Det betydde många extra besök och telefonsamtal i början, »ett hästjobb«, säger Ewa. Men allt eftersom barnens värden blev bättre kunde besöken glesas ut och det blev lugnare. Två år senare sänkte de målvärdet till 7,7 och nu ligger det på 7,5. Fyra år efter bottennoteringen, hade de fått revansch – de låg bland de bästa i landet.
Nu funderar de på att sänka målvärdet ytterligare. Att många andra diabetesmottagningar också har blivit bättre, och Lidköpingsteamet därmed har halkat ned några pinnhål, sporrar lite extra.
När en familj eller en tonåring kommer till mottagningen sätter sig Ewa med dem och tittar på de senaste dygnens kurvor. När barnet och/eller föräldrarna fyller i kurvorna registrerar de samtidigt kost och aktiviteter, faktorer bland många andra som påverkar blodsockernivån. De pratar om varför kurvan ser ut som den gör, det är viktigt att få hela sammanhanget, säger Ewa. Kommer de fram till att en höjning av blodsockret är kopplad till maten resonerar de om det och familjen får en tid till dietisten om det behövs.
Karl spelar både ishockey och fotboll och svårigheten för honom är att reglera insulin och mat i samband med träningar. Trots att han oftast äter pasta ett par timmar före träningen och druvsocker och choklad under tiden, är han alldeles slutkörd efteråt. De pratar om olika sätt att lösa det. Ewa förklarar betydelsen av att vid känning låta kroppen reagera på druvsockret innan Karl tar något annat att äta som tar längre tid för kroppen att bryta ned. Hennes ambition är att lära barnet själv och familjen hur de ska göra för att det ska fungera bra.
– Ibland kan det vara svårt att motivera särskilt tonåringar att hålla koll på vad de äter. Det gäller att förklara så att de förstår risken för sena komplikationer, säger Ewa.
Häromdagen ordnade sjuksköterskorna och dietisten en tjejträff för några 10- till 12-åriga flickor. De lärde sig laga bra mellanmål tillsammans. Sådana aktiviteter kan vara lyckosamma på flera sätt; denna gång fick två flickor som går i samma skola kontakt med varandra.
Att kliniken liksom staden Lidköping är liten underlättar kontakterna med patienter och familjer. Alla, personal och besökare, verkar känna varandra. Jo, kulturen är informell, bekräftar Ewa. Hon uppskattar den lilla stadens fördelar. Många bor nära och det finns utrymme för spontana besök.
– Det fungerar smidigt. Ungdomar kan slinka in på en håltimme och få recept på insulin som just har tagit slut. Det är jättebra, tycker hon.
HbA1c
är glykerat hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. Glykerat innebär att sockret har fastnat på den röda blodkroppen och sitter kvar där under hela dess livslängd. HbA1c mäts i procent.
Ju mer socker det finns i blodet, desto mer fastnar på de röda blodkropparna. HbA1c ger en uppfattning om hur blodsockret legat i medeltal under de senaste två månaderna.
SWEDIABKIDS
…består av ett register där alla nyinsjuknade barn och ungdomar registreras och ett kvalitetsregister dit landets barnkliniker rapporterar uppgifter från barnens och ungdomarnas besök.
Detta rapporteras:
- HbA1c
- insulinregim
- längd
- vikt
- blodtryck
- årliga prover: celiaki, tyreoideaantikroppar och blodfetter
- ögonkontroll
- urinalbumin
- ketoacidos
- hypoglukemi
- pubertet
- rökning
Registret finns på www.diabetolognytt.com. Klicka på Innehåll.