Knäckfråga. Livsstil gör barn mindre allergiska — men varför?
Antalet allergiska barn blir bara fler och fler. Trots kunskap om att det hör samman med tarmfloran och immunförsvaret är forskarna långt ifrån en lösning på frågan om hur allergier uppstår och botas.
Det är välkänt att barn uppväxta i lantbruksmiljö eller i antroposofiska hem är mindre allergiska än andra barn.?
Ny forskning som presenterades vid en europeisk vetenskaplig kongress om allergier i juni visade att sambandet är starkt för att barn som växt upp med obehandlad lagårdsmjölk inte utvecklar allergier lika mycket. Forskarna tittade noga på vad det skulle kunna vara i den mjölken som har en skyddande effekt, men hade svårt att hitta något. I stället spekulerar de i att det skulle kunna handla om hela den livsstil som finns hos familjer som ger sina barn lagårdsmjölk.??
Aladdinprojektet vid Karolinska institutet i Stockholm studerar skillnaderna mellan barn som lever i familjer med antroposofisk och ”vanlig” livsstil. Över 500 barn följs från graviditeten och fem år framåt.?
I juni presenterades resultat från 330 av barnen som då hade följts fram till två års ålder. Barnen som lever i antroposofisk miljö har betydligt färre allergiska antikroppar än andra barn, vilket gör det troligt att de inte heller kommer att utveckla lika mycket allergier. Skillnader i barnens miljö skulle kunna vara tänkbara förklaringar; diet, medicinering, platsen för födseln.?¨
Det finns alltså ett antal ”friskfaktorer” som minskar risken för att drabbas av allergier, men det är ingen lätt uppgift för forskarna att ta reda på exakt vad det är i den antroposofiska miljön som skyddar, eller om det är en kombination av flera olika faktorer.??
Den så kallade hygienhypotesen förklarar ökningen av allergier och astma med att vårt moderna och mer hygieniska levnadssätt gör att immunförsvaret inte ”tränas” tillräckligt när vi är små. ?
När teorin lanserades för drygt 20 år sedan trodde många att det inte skulle dröja länge innan forskarna mer exakt skulle kunna säga vad det är som framkallar allergier och framför allt hur de kan förebyggas.?
I dag vet man mycket mer — och samtidigt mindre. För varje studie som presenteras visar det sig att sambanden kanske inte är så enkla som man först trodde.??
Bamsestudien är en stor svensk allergistudie som följt 4 000 barn ända sedan 1994 och har bland annat visat att 40 procent av barnen har allergi. Studien har ökat kunskapsläget men inte lyckats slå fast så många enkla samband. Just nu pågår uppföljning av barnen vid 16 års ålder. ?
Florastudien i Göteborg har undersökt sambandet mellan tarmfloran och allergier hos spädbarn, men kunde inte hitta någon speciell bakteriegrupp i den vanliga tarmfloran som skyddar mot allergier. Det kan bero på att det i stället handlar om balansen mellan många olika slags bakterier eller att det är bakterier som inte är odlingsbara som är inblandade.