”Landstingen har banat väg för privata vårdförsäkringar för barn”

Privata vårdförsäkringar för barn är en marknad den offentliga vården skapat genom att inte använda sina resurser rätt och med sitt förhållningssätt att mota bort i stället för att skapa trygghet, anser Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund. 

Försäkringsbolaget Skandia genomförde i april en undersökning bland 1000 personer. De 540 av dessa som hade hemmavarande barn fick dessutom frågan om de kunde tänka sig att ta en vårdförsäkring för barnen och hur mycket de i så fall var villiga att betala.

Två tredjedelar sa ja och var beredda att betala 200 kronor i månaden. Bland dem med inkomster under 17 000 kronor i månaden kunde var tredje tänka sig det. Skälen de angav var att snabbt få vård och trygghet. De som inte kunde tänka sig en försäkring angav att det var för dyrt och orättvist.

”Dålig tillgänglighet en organisationsfråga”

Den bristande tillgängligheten är en organisationsfråga snarare än en resursfråga och ett storstadsfenomen, kommenterade Anna-Karin Eklund.

– Så många barn sitter i timmar på akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus då de i stället kunde ha träffat en barnsjuksköterska eller en distriktssköterska. Men primärvården i Stockholm är inte inbjudande och då öppnar man upp för marknaden, sa hon.

Veronica Palm, riksdagsledamot för socialdemokraterna och med en plats i socialförsäkringsutskottet ansåg att idén att köpa sig snabbare vård skapar en skiktning, underminer den offentliga vården och bryter mot principen om lika behandling och vård efter behov.

”Gräddfiler har alltid funnits”

Dessutom såg hon en risk i att de som tar försäkringar så småningom blir mindre villiga att dessutom betala via skattsedeln, för andras barn. Men Finn Bengtsson, moderat riksdagsledamot som sitter i både socialutskottet och socialförsäkringsutskottet, såg bara möjligheter och påpekade att gräddfiler in i vården alltid har funnits för dem med makt eller kontakter.

Peter Wasmuth, vd för det privata barnsjukhuset Martina som håller på att byggas i Stockholm och som ska ta emot barn med försäkring, framhöll att de kan avlasta sjukvården de enklare fallen och därigenom frigöra resurser.

Svåra fall kommer fortfarande att tas om hand i den offentliga sjukvården som han menade gör det med den äran.

– Sju till åtta sjuksköterskor och fem till sex läkare, alla specialistutbildade, ska vi anställa för att kunna ta emot 20 000 barn om året. Det är väldigt lite sett till hela landstinget.

”Specialistkompetensen behövs i specialistsjukvården”

Anna-Karin Eklund sa att hon välkomnar en mångfald i vården, men att det Martina kommer att erbjuda inte innebär något nytt.

– Det är oerhört viktigt att Vårdförbundets medlemmar har alternativa arbetsgivare. Men jag har en bild av att det är rätt banala åkommor ni ska behandla. Vi har ett begränsat antal barnläkare och barnsjuksköterskor i Sverige. På Astrid Lindgren är inte ens hälften av sjuksköterskorna specialistutbildade barnsjuksköterskor, sa hon och fortsatte: 

-Att ha specialistutbildade barnläkare som ska ta hand om infekterade barn när de kunde operera nyfödda barnahjärtan är resursslöseri. Jag skulle hellre vilja använda barnläkarkompetensen där den behövs, i specialistsjukvården.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida