Många med matallergi saknar korrekt diagnos

Vart femte skolbarn har en överkänslighet mot mat enligt deras föräldrar - men bara ett fåtal visade sig vara aktivt allergiska när de utsattes för en matprovokation. Att hitta de allvarliga fallen i den stora massan är en utmaning för vården. Det visar sjuksköterskan Åsa Strinnholms avhandling.

Den första delstudien i avhandlingen genomfördes redan 2006. Föräldrar till 2 585 skolelever i Norrbotten fick svara på en enkät via OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten), där 21 procent svarade att deras barn hade någon form av matallergi. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent.

Fyra år senare gjordes en uppföljning, där den rapporterade överkänsligheten hade ökat ytterligare.

I uppföljningen visade det sig att fem procent helt hade eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete från kosten. De barn som bedömdes ha en pågående matallergi inbjöds till matprovokation där de utsattes för de födoämne de misstänks vara känsliga för. I slutänden visade det sig att mindre än en procent ansågs ha en pågående födoämnesallergi.

– Vi kan inte dra några generella slutsatser om vad det beror på. Hos en del har överkänsligheten helt enkelt vuxit bort, säger Åsa Strinnholm, doktorand vid Umeå universitet och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.

Uppsöker inte sjukvården

I de flesta fall vänjer sig barnen vid att undvika vissa livsmedel, livskvaliteten påverkas inte negativt. Men det medför ett problem, nämligen att många barn och föräldrar inte uppsöker sjukvård för att få en korrekt diagnos.

– Barn som har vuxit ifrån sin allergi fortsätter undvika viss mat i onödan. Samtidigt finns det en risk att de som har en allvarlig födoämnesallergi försvinner i den stora massan av barn som säger att de inte tål mat. De kanske inte får rätt behandling eller kunskap i att hantera svåra reaktioner, säger Åsa Strinnholm.

Bra med matprovokation

Den del av studien som bestod av matprovokation följdes upp efter ett år. Både barn och föräldrar intervjuades, och samtliga såg det som en positiv upplevelse:

• De barn som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen.
• De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.

Bättre uppföljningar

Men studien visar samtidigt att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.

– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner. På det hela taget vill jag uppmana vårdpersonal att i större utsträckning använda matprovokation, men vi måste bli bättre på att följa upp och utvärdera resultaten. Varför väljer vissa att inte följa våra råd? Vad kan vi bli bättre på? Vi inom vården kan göra en del själva, men det behövs också fler studier för att få svar på alla frågor, säger Åsa Strinnholm.

Hon försvararar sin avhandling vid Umeå universitet den 7 april.