Samarbete med förskolan ger bättre koll på barnen hos bvc

Ett formulär om barn psykiska hälsa, som fylls i av både föräldrar och förskollärare, gör det lättare för barnhälsovården att bedöma barnens utveckling. Det visar en ny studie.

I studien, som pågått i Uppsala sedan 2013, svarar både föräldrar och förskollärare på ett formulär med frågor om barns beteende och relationer. Svaren ger barnhälsovården ett omfattande underlag vid de årliga besöken på bvc. Elisabet Fält, distriktssköterska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, har gjort studien.

– Nästa steg är att studera om den tydligare vägledning som bvc-sjuksköterskorna får, tack vare formulärsvaren, leder till fler remisser till barnläkare, barnhälsovårdspsykologer eller logopeder. Och om det är rätt barn som remitteras, säger hon.

Studien heter Fokus barn och föräldrar och kommer att pågå till och med i höst. Under första året ingick omkring 4 000 barn från hela Uppsala län. Under år två och tre deltog bara Uppsala kommun, då ingick omkring 2 500 barn.

Identifierar styrkor och problem

De strukturerade formulären heter SDQ, Strengths and Difficulties Questionnaire, och innehåller frågor om emotionella problem, beteendeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem och om barnets styrkor. Tar barnet hänsyn, delar med sig och är omtänksamt?

Bvc-sjuksköterskorna uppskattar det förbättrade underlag som formulärsvaren innebär, men farhågor har framkommit, både från föräldrar och förskollärare, om att negativa svar kan innebära problem för barnen i framtiden.

– Enkäterna i studien sparas, men de avidentifieras och alla etiska riktlinjer följs så det finns inga risker ur barnets synvinkel. Inga diagnoser ställs heller med utgångspunkt av formulärsvaren. De utgör ett underlag för samtal – inget annat. Svaren underlättar för bvc-sjuksköterskorna under de förhållandevis glesa besöken med föräldrar till barn mellan tre och fem år, säger Elisabet Fält.

Mer strukturerade samtal

Sjuksköterskorna upplever att samtalen på barnavårdscentralen blir mer strukturerade eftersom föräldrarna har tänkt igenom sitt barns situation och utveckling. Men ett problem med studien är att familjer som sjuksköterskorna uppfattar som socialt utsatta oftare än andra låter bli att fylla i formuläret.

– Proceduren ställer ganska höga krav på föräldrarna. Båda föräldrarna ska komma ihåg att besvara formuläret och dessutom ska de i god tid innan bvc-besöket lämna det till förskolans personal. Kanske bör vi förenkla det hela och låta förskolan dela ut formuläret i stället.

Oroliga förskollärare

Ett annat dilemma är förskollärarnas oro för föräldrarnas reaktion på deras bedömning av barnen. Det kan få dem att vara försiktiga i sina svar. Men det är en oro de inte behöver känna, enligt Elisabet Fält. Föräldrarna har förtroende för personalens bedömningar och vill veta hur de upplever barnet.

– Det ska heller inte komma fram några nyheter i formulären. Allt som finns att säga ska sägas i dialog mellan förskolepersonal och föräldrar. Men vi har fått enstaka rapporter om att det inte alltid är så och i de fallen gäller det att sjuksköterskorna är noga med hur de presenterar förskolans svar.

Elisabet Fälts förhoppning är att formulären om barnens psykiska hälsa ska bli en rutin i barnhälsovården. Redan nu ser hon att bvc-sjuksköterskor i kommuner som deltog i studien under det första året fortsatt att använda dem utanför ramen för hennes studie.