Svårt att leva upp till luddiga krav
Det har gått utför med barns och ungas psykiska hälsa. Bättre stöd till dem är ett av kraven i nya skollagen, men vad det innebär är långt ifrån tydligt.?
I den nya skollagen poängteras vikten av ett förebyggande hälsoarbete och särskilt stöd till elever som far illa psykiskt. Det innebär ett än mer komplext uppdrag och ställer stora krav på skolhälsovården. Men frågetecknen är många, inte minst hur uppdraget ska kunna genomföras. Många skolsköterskor kämpar redan i dag med tunga arbetsförhållanden och personalbrist. ??
I den nya lagen står ingenting om vilka förutsättningar som krävs för god vårdkvalitet och patientsäkerhet. Där finns heller ingenting om dimensioneringen, det vill säga hur många elever som varje anställd ska ansvara för. ?
— Skillnaderna i antalet elever per skolsköterska skiljer sig enormt mellan olika kommuner, något som motverkar en likvärdig skolhälsovård över landet. Det säger forskaren Alexandra Snellman, som på Socialstyrelsens uppdrag undersökt möjligheterna att genomföra öppna jämförelser av elevhälsans arbete med elevers psykiska hälsa. ?
Resultatet av Snellmans enkät från 2009 i Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Kalmar län, Västernorrlands län och Norrbottens län med sammanlagt 115 kommuner visar att en skolsköterska hade ansvar för i medeltal 594 elever på en heltidstjänst. Men antalet elever kunde skifta mellan 70 och 1 400. Enligt undersökningen finns inget samband mellan antalet arbetstimmar och antalet elever. En del skolsköterskor har många timmar och få elever, andra har få timmar och väldigt många elever. ?
— Det är ingen rättvis skolhälsovård vi har, säger Susanne Lingefjärd Hedqvist, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor. ??
Hon påpekar att resurserna inte har ökat i takt med att fler arbetsuppgifter införts, som fler vaccinationer. ?
— Har man 400 elever går det ofta att åta sig fler arbetsuppgifter. Är elevantalet två eller tre gånger så stort blir det närmast omöjligt, säger hon.
En viss förstärkning kan vara på gång. Om regeringen får som den vill kommer kommunerna att få ett tillfälligt stöd på 650 miljoner kronor under 2012 och 2013. Pengarna är inte öronmärkta men ska, enligt regeringen, räcka till 750 fler sjuksköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer.
Problemen inom skolhälsovården är flera, anser Riksföreningen för skolsköterskor. Skolledningarna väljer ofta i första hand att lägga pengar på den pedagogiska verksamheten och en otydligt organiserad elevhälsa försvårar arbetsplaneringen. ?
Något som ytterligare försvårar skolsköterskornas arbetssituation är, enligt Alexandra Snellman, att skrämmande många, omkring 43 procent, arbetar utan handledning. Med tanke på de många svåra beslut som skolsköterskor måste ta, innebär det en synnerligen tuff arbetssituation. Hon ser dock inget direkt samband mellan pengar och kvalitet i sin undersökning. ?
— En fattig kommun behöver inte nödvändigtvis ha en sämre skolhälsovård än en rik. Det är snarare medvetenheten i kommunerna om vilka arbetsuppgifter som ska utföras, hur bemanningen bör se ut och hur arbetet ska organiseras som i första hand avgör kvaliteten. ??
Både Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen har länge rekommenderat ett elevunderlag på 400 elever per heltidsanställd skolsköterska och 4 000 elever per heltidsanställd skolläkare. Många hade gärna sett en skrivning om dimensioneringen i nya skollagen och även önskat att Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet, skulle sätta ner foten.?
Men det har inte Socialstyrelsen mandat att göra, enligt Per Anders Sunesson, chef för tillsynsavdelning. Han betonar visserligen att skolhälsovården har en mycket viktig uppgift, både för det fysiska och psykiska omhändertagandet och för det förebyggande arbetet. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården framhäver också särskilt det hälsopreventiva arbetet. Men krav på dimensionering? Nej.?
— Däremot kan Socialstyrelsen gå in och granska enskilda ärenden när det finns tecken på brister i verksamheten, säger Per Anders Sunesson. ?
Så länge som synen på hälsovården i skolan varierar mellan beslutfattare inom landets kommuner riskerar ojämlikheten att finnas kvar, säger Alexandra Snellman. ??
För att vända situationen anser hon att det behövs stora satsningar.?
— Det är viktigt att varje kommun ser över vad eleverna faktiskt får och hur arbetsförhållandena inom skolhälsovården och elevhälsan ser ut. Hur mycket tid tar vaccinationer, hälsosamtal, kontakter med andra professioner och arbete med elevernas psykiska hälsa? ?
Hon vill se en nationell samordning, mer kunskap hos beslutsfattare och tydliga direktiv till kommunerna om en likvärdig kvalitet.