Tungt att fråga föräldrar om donation

När ett barn, som är en möjlig donator, har avlidit på intensiven är vårdpersonalen skyldig att ställa frågan. Samtidigt är föräldrarna ofta i chock, vilket gör samtalet svårt.

I går berättade Vårdfokus om treårige Nicolas, som riskerade att dö om han inte fick ett nytt hjärta. Hela familjen fick flytta till Lund där barnhjärtcentrum ligger. I nästan ett år levde han ihopkopplad med en pump, innan en donator hittades. 

Det är endast möjligt att donera organ från patienter som vårdats på intensiven i samband med dödsögonblicket. En avliden donator kan rädda livet på upp till åtta personer.

Sverige har låg barndödlighet och när donation blir aktuellt är det oftast efter tragiska olyckor.

 Tar reda på vad ”nej” betyder

— Vi tar alltid upp frågan, men det är tungt och svårt. De samtalen är ofta läkarledda, men jag som sjuksköterska är också med, säger Manne Karlsson, intensivvårdssjuksköterska.

Han och läkaren Fredrik Hugosson är nationellt donationsansvariga för barn. De arbetar på barnintensiven på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

— Ibland säger föräldrarna nej till donation för att de egentligen säger nej till att deras barn gått bort. Det är oerhört svårt för dem. Vi vill visa respekt och ändå verka positivt för organdonation. Vi försöker ta reda på vad deras nej står för, säger Manne Karlsson.

Sällsynt med unga donatorer

Han har tagit fram siffror som visar att det i Sverige har funnits 24 fall med möjliga donatorer i åldern upp till nio år de senaste fem åren. I 17 av de fallen har föräldrarna sagt nej.

Manne Karlsson efterlyser bättre stöd, träning och utbildning för personalen för att förbättra dessa svåra samtal.

Siffror från Intensivvårdsregistret visar att organdonation skedde från endast fyra avlidna i åldern upp till 16 år 2019 och från fem året innan. Är den avlidne i tonåren ska personens egna förmodade vilja vägas in.

Saknas donationsansvariga

Manne Karlsson menar att det är avgörande att intensivvårdsavdelningen har speciellt utvalda donationsansvariga sjuksköterskor och läkare. Även Socialstyrelsen betonar vikten av det i sin årliga donationsrapport.

Vårdgivarna är skyldiga att se till att det finns donationsansvariga, men ändå saknas det på mer än hälften av intensivvårdsavdelningarna i landet.