Vi grundar för sunda vanor

Med tidiga hälsosamtal och vägledning är vi övertygade om att  vi hjälper föräldrar och barn till sunda vanor. Så här gick det till vid Lisas fyraårsbesök.

När Lisa kommer till barnhälsovården i Blekinge på ett traditionellt fyraårsbesök mäter distriktssköterskan iso-bmi, ett bmi-mått som är anpassat för växande barn och ungdomar (Jansson med flera). Det visar sig att Lisa har ett bmi på 18,3 vilket är ett iso-bmi >25, det vill säga övervikt. Föräldrarna informeras om att Lisa väger mer än förväntat för sin längd och de erbjuds därför ett riktat hälsosamtal två veckor senare, utan att Lisa är med.

Det riktade hälsosamtalet syftar till att motivera, informera och vägleda familjen i att ändra vanor och beteende. Huvudmålet är att Lisa ska växa i sin vikt, det vill säga växa lite mer i längd än i vikt den närmaste tiden. Det visar sig under samtalets gång att Lisa har god aptit och äter allsidigt samt dricker välling sent på kvällen. Hon är väldigt glad i att titta på tv och det kan bli två till tre timmar sammanlagt per dag. Farmor hämtar Lisa på dagis på eftermiddagen två, tre gånger i veckan för att dagarna inte ska bli så långa. Där blir det som regel fika med några bullar och ett eller två glas saft. Lisa gillar sitt dagis och tycker om utelekar – springer och klättrar gärna. På dagis firas varje barns födelsedag med glass, kex och saft. I genomsnitt blir det ett kalas i veckan. De veckor det inte finns barn att fira avslutas veckan med att mysa med det som har blivit över från kalasen. Dessutom har familjen alltid lite fredagsmys med god efterrätt och på lördagen äter de lördagsgodis.

När föräldrarna ser hela sammanhanget och inte bara de enskilda tillfällena inser de att något behöver göras och utifrån detta arbetas delmålen fram. Föräldrarna lyfter själva de områden som de känner att de ganska enkelt kan förändra och kommer fram till följande delmål:

1: avveckla nattvällingen

2: successivt trappa ned tv-tittandet

3: fika med bulle och saft hos farmor varannan gång och i mindre mängd

4: mer utelek när familjen är ledig.

Diskutera kalasvanor med dagis vill föräldrarna inte göra, då de känner oro för att stöta sig med personalen.

Inom mödra- och barnhälsovården finns en lång tradition av folkhälsoarbete. Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Projektet »Grunda sunda vanor« startade 2006 (se faktaruta). Det riktar sig huvudsakligen mot folkhälsomål nio: ökad fysisk aktivitet, och tio: goda matvanor och säkra livsmedel (se Folkhälsoinstitutets webbplats).

Hos oss börjar den röda tråden i detta arbete på mödrahälsovården där den blivande mamman erbjuds ett hälsosamtal i vecka sex till sju, då bland annat betydelsen av kost och motion lyfts fram.

När barnet är fött gör distriktssköterskan ett första hembesök hos föräldrarna ungefär en vecka efter att de har kommit hem från bb. Kontakten med familjen är tät det första levnadsåret och distriktssköterskan förespråkar tidigt betydelsen av att skapa bra mat- och rörelsevanor. Hypotesen är att det är betydligt lättare att grunda sunda vanor än att ändra redan etablerade.

Från tidig ålder behöver barnet ligga på golvet och successivt börja träna sina färdigheter. I våra möten med föräldrar i barnhälsovården kommer det fram att det är ganska vanligt i dag att bebisar flyttas från bilstol till babysitter och när de är lite äldre tillbringar de mycket tid i gåstolar och hoppgungor. Barn åker ofta vagn tills de är fem, sex år och stillasittande aktiviteter blir vanligt i allt lägre åldrar.

Att redan i tidig ålder vara utomhus eller leka i skogsmiljö är att skapa goda vanor. Barn i förskoleåldern behöver inga organiserade fysiska aktiviteter, utan det är rörelseleken som är motionen. Genom leken tränar barnet sina motoriska färdigheter; balans, kondition, styrka. Flexi­bilitet, reaktion och koordination utvecklas.

Kostrådgivningen som distriktssköterskan ger är enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Föräldrarna får återkommande information, skriftlig och muntlig. Vid första hembesöket får de en folder från Livsmedelsverket, Mat för spädbarn – råd och inspiration till föräldrar. När barnet är åtta till tolv månader gammalt får föräldrarna ytterligare en folder från Livsmedelsverket, Mat för små barn – från ett års ålder.

Samtliga familjer får samma information vid de ordinarie hälsosamtalen fram till fyraårsbesöket. Om barnet vid detta besök är överviktigt erbjuder distriktssköterskan återkommande riktad rådgivning och motiverande samtal. Har barnet fetma finns remisskriterier till dietist och barn- och ungdomskliniken. Det riktade samtalet syftar till att motivera, informera och hjälpa familjerna till en livsstilsförändring. Utgångspunkten är att familjen har makt och möjlighet att bearbeta och göra beteendeförändringar. Distriktssköterskans roll är att coacha och vägleda familjen och skapa en förändringsinriktad dialog.

Distriktssköterskan förmedlar sakkunnig information kring övervikt och fetma hos barn utan att blanda in värderingar. Många föräldrar har inte funderat så mycket över livsstilen och blir överraskade över att barnet väger för mycket medan en del är väl medvetna om att de borde ändra sitt leverne. Detta innebär att distriktssköterskan möter föräldrar i helt olika stadier av motivation och därför måste använda sig av olika strategier.

Genom att använda en skala graderad från ett till tio kan familjens motivationsgrad enkelt bedömas (se faktaruta). Tre till fyra besök inklusive fyraårsbesöket kan vara lagom då man går igenom måluppfyllelse och stöttar familjen för att förebygga återfall till gamla vanor och vidmakthålla de förändringar som gjorts.

En del föräldrar tycker kanske inte att barnet är överviktigt utan upplever att det fortfarande har babyhull som det kommer att springa av sig inom något år. Några föräldrar kan ta illa vid sig och vill inte alls ha något riktat hälsosamtal. Då är det viktigt att lämna dörren öppen och informera om att de är välkomna att höra av sig om de ändrar sig.

En undersökning som Vårdförbundet, Tandläkarförbundet och Läkarförbundet genomförde i november 2006 bland 1 000 föräldrar, visar att kunskapen och kontrollen av barnens matvanor är otillräcklig bland dagens föräldrar. 80 procent av de intervjuade föräldrarna skulle vilja få mer information om hälsosam mat och näringslära. Kopplingen mellan tänder och fetma börjar uppmärksammas alltmer. Studier visar att fetma kan leda till inflammation i tandköttet och runt tänderna. De allra fetaste barnen har i genomsnitt fyra gånger så mycket hål i tänderna som barn i motsvarande ålder i genomsnittsbefolkningen (se Tandläkarförbundets webbplats).

Föräldrarna har huvudansvaret för barnens hälsa. Många barn vistas i förskola eller familjedaghem och här finns stora möjligheter att främja en hälsosam livsstil både i lek, rörelse och matvanor. För det enskilda barnet och familjen kan vi ganska snabbt se vinster med våra riktade hälsosamtal. Projektet Grunda sunda vanor är dock framför allt ett hälsofrämjande arbete med långsiktigt fokus. Förändring tar tid och ska ses i ett längre perspektiv. Små förändringar kan betyda mycket om det är saker som görs varje dag.

Vår förhoppning och hypotes är att vi med tidiga hälsosamtal på sikt kommer att se en minskning av övervikt och fetma hos barn i Blekinge.

TEXT:

Linda Håkansson 
är distriktssköterska/projektledare vid primärvården i Olofström.
linda-a.hakansson@ltblekinge.se

Johanna Tell
är distriktssköterska/barnhälsovårdssamordnare vid primärvården i Blekinge.
johanna.tell@ltblekinge.se

WEBB:
Folkhälsoinstitutet www.fhi.se
Growing people www.growingpeople.se
Livsmedelsverket www.slv.se
Tandläkarförbundet www.tandlakarforbundet.se