Storbritanniens sjuksköterskor kräver miniminivåer för bemanning

Många europeiska fackförbund ser ingen annan lösning än att försöka skapa gränser för hur mycket arbetsgivare får underbemanna vården.

Specialistsjuksköterskan Carol Poppelston är inte orolig för att hennes cancerpatienter på sjukhuset hemma i norra Yorkshire i Storbritannien ska drabbas av sjuksköterskebristen.

– Cancerpatienterna får bästa möjliga vård, det ser vi till att de får, säger hon.

Däremot är hon orolig för sina kolleger som håller på att slita ut sig.

Brist på sjuksköterskor

Underbemanningen på Storbritanniens sjukhus, och en rädsla för att det kan bli ännu värre, har fått hennes fackförbund Royal college of nursing att starta en nationell kampanj för ”safe staffing levels”, nivåer för säker bemanning.

När frågan kommer upp på EPSU-kongressen i Toulouse, där europeiska fackförbund för offentliganställda just nu möts, kliver en facklig företrädare för tyska sjuksköterskor upp i talarstolen. Han berättar att hans fackförbund inte ser några andra möjligheter än att kräva lagstadgade bemanningsnivåer för att få bukt med bristen på vårdpersonal, framför allt på sjukhusen.

Långt under mini

Fackföreningar i Europas värst drabbade krisländer kräver samma sak. Här ses en reglering av antalet patienter per sjuksköterska som ett sätt att rädda människoliv. Här handlar det just nu mer om att skapa gränser för hur mycket arbetsgivare får underbemanna vården än att hitta välgenomtänkta nyckeltal för en hälsosam bemanning.

Även inom Vårdförbundet diskuteras nyckeltal för antalet patienter per sjuksköterska. På kongressen i maj kom frågan upp som en motion. Det fanns ombud som ville gå vidare och utreda om detta skulle kunna vara en möjlig väg att gå för att minska stressen och pressen i vården. Men en majoritet av kongressen var emot det förslaget.

Många nackdelar

– Det betyder inte att vi inte ser alla problem. Det behöver göras något radikalt, säger Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet.

Men han tror inte på miniminivåer och nyckeltal som bra och långsiktiga lösningar. Risken är att arbetsgivarna låser sig vid en siffra. Att golv blir tak. Att det blir för lite fokus på vad det är för typ av vård som ska bedrivas och att det finns rätt kompetens för det. Vårdförbundet vill bort från generaliseringar och mot en mer personcentrerad vård, förklarar han.

– Forskning visar att sjuksköterskor kan bedöma när vården är patientsäker, därför måste våra medlemmar vara med och utreda bemanningsbehoven. Analysen måste göras av dem som är i verksamheten. Men så fungerar det inte i dag, säger Johan Larsson.

Säkrare bemanning

Carol Poppelston från Storbritannien ser också en risk med att miniminivåer kan bli norm. Trots det tycker hon och hennes fackförbund att fördelarna överväger, så länge det tas hänsyn till utbildning, kunskap och kompetensmix och inte bara antal patienter per sjuksköterska när miniminivåerna för bemanning sätts.

Det Carol Poppelstone ser framför sig är ett flexibelt system där det varje dag görs bedömningar av personalläget för att säkra att det finns tillräckligt mycket sjuksköterskor med rätt kompetens på rätt plats.

– För både patienternas och vårdpersonalens hälsa behöver vi få till en säkrare bemanning. Och det behövs nu, säger hon.