Konstgjort liv inte längre en utopi

Förhoppningarna är stora på att specialdesignade bakterier ska kunna suga upp koldioxid, ge oss grön energi och bättre läkemedel.

Kontroversiell, fascinerande och provocerande. Craig Venter har alltid skapat stora rubriker kring det han gör. För tio år sedan var han ledande när det gällde att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan — nu har hans forskargrupp skapat den första konstgjorda livsformen, en kopia av bakterien Mycoplasma mycoides.

Forskare världen över applåderar experimentet och kallar det ett historiskt genombrott.

— Det är ett imponerande resultat. De har gjort det som andra trodde var omöjligt. En bakteries dna består av en miljon baspar och det krävs en enorm arbetsinsats för att sätta ihop dem på rätt sätt. Men det är ändå inte av Nobelpriskaraktär eftersom det inte är någon ny upptäckt.

Det säger Joakim Lundeberg, professor i molekylär bioteknik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och chef för KTH Genome center.

Hur har då forskarlaget vid J. Craig Venter Institute gått till väga för att skapa en konstgjord bakterie? Så här förklarade han det själv på en presskonferens:

”Vi startade med att ta fram bakteriens dna-kod i en dator. Sen byggde vi kromosomer ur fyra flaskor med kemikalier. Därefter samlade vi ihop kromosomerna och transplanterade in dem i en tom bakteriecell som sen delat sig till en ny helt konstgjord bakterie. Den nya livsformen fungerar och förökar sig som en vanlig bakterie.”

Det låter enkelt – men i själva verket är det en oerhört komplicerad process.

Byggstenarna i dna består av hundratusentals kvävebaser och de måste ordnas på exakt rätt sätt. För att göra det har man tagit hjälp av jästsvampar vid själva byggandet. Därefter har den konstgjorda arvsmassan injicerats i ett cellmembran från en annan bakterie som tömts på sin egen arvsmassa. När den nya cellen sedan delade sig visade det sig att de nya cellerna var helt igenom syntetiska.

Det här väcker naturligtvis många frågor och ingen vet egentligen vilka risker som finns. Vad händer om kunskapen hamnar i orätta händer? Vad händer om de konstgjorda livsformerna blandar sig med de naturliga?

– Oron måste man ta på allvar och naturligtvis ska man undersöka alla risker noga. Men jag ser nog mest möjligheter och det här har en enorm potential inom många olika områden, säger Joakim Lundeberg.

Om man kan göra konstgjorda celler kan man också ge dem speciella egenskaper. Man kan i princip designa livsfarliga smittämnen – men man kan också tillverka läkemedel som är bättre anpassade till människan och nya vaccin, som kan tas fram mycket snabbare. Inom det medicinska området finns stora möjligheter för specialdesignade celler.

Redan i dag används genmodifierade (alltså delvis konstgjorda) mikroorganismer inom industrin på en mängd olika sätt. Det finns bakterier som gör tyg mjukare, andra som bryter ned gifter eller tar bort trycksvärta ur återvunnet papper. Med specialdesignade, konstgjorda bakterier skulle alla sådana processer kunna göras bättre och enklare.

Men det finns ännu mer banbrytande idéer för de nya bakterierna. Craig Venter har planer för hur man ska skräddarsy organismer som skulle kunna användas för att suga upp koldioxid ur atmosfären och producera biobränsle. Företaget Exxon har satsat stora summor i Venters företag för att utveckla produktion av syntetiskt biobränsle.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida